"Hatikvah" (hebreiska: הַתִּקְוָה, uttal: [hatikˈva], 'Hoppet') är Israels nationalsång. Texten skrevs av Naftali Herz Imber 1878 som poemet Tikvatenu ('vårt hopp') och tonsattes under tidigt 1880-tal av Samuel Cohen. De första sju tonerna är direkt tagna från ett motiv i Bedrich Smetanas tondikt "Vltava" (Moldau), som i sin tur eventuellt är påverkat av ett grundmotiv som bland annat finns i den italienska folksången "La Mantovana".[1] Även i fortsättningen tas tonsekvenser upp från samma verk. Bedrich Smetana var informerad och uttryckligen positiv till återanvändandet av hans material. Vid den första sionistiska världskongressen 1897 i Basel, Schweiz, valdes "Hatikvah" till den sionistiska rörelsens officiella sång. Senare arrangerades den om av tonsättaren Paul Ben-Haim, som baserade kompositionen delvis på judisk-rumänska folkvisor.

Text redigera

Nedan är texten i hebreiska (utan respektive med punkter för vokalerna) följt av translitterering och översättning till svenska:

כל עוד בלבב פנימה
נפש יהודי הומיה
ולפאתי מזרח קדימה
עין לציון צופיה

עוד לא אבדה תקותנו
התקוה בת שנות אלפים
להיות עם חפשי בארצנו
.ארץ ציון וירושלים

כֹּל עוֹד בַּלֵּבָב פְּנִימָה
נֶפֶשׁ יְהוּדִי הוֹמִיָּה
וּלְפַאֲתֵי מִזְרָח, קָדִימָה
עַיִן לְצִיּוֹן צוֹפִיָּה

עוֹד לֹא אָבְדָה תִּקְוָתֵנוּ
הַתִּקְוָה בַּת שְׁנוֹת אַלְפַּיִם
לִהְיוֹת עַם חָפְשִׁי בְּאַרְצֵנוּ
.אֶרֶץ צִיּוֹן וִירוּשָׁלַיִם

Kol 'od balevav P'nimah -
Nefesh Yehudi homiyah
Ulfa'atey mizrach kadimah
Ayin le'tzion tzofiyah --

'Od lo avdah tikvatenu
Hatikvah bat shnot alpayim:
Lihyot am chofshi be'artzenu -
Eretz Tziyon vi'rushalayim.

Så länge som en judisk själ
fortfarande längtar i hjärtat
och bortåt öster
ett öga än blickar mot Sion --

[är] vårt hopp ännu inte förlorat,
det tvåtusen år gamla hoppet
att vara en fri nation i vårt eget hemland
Sions och Jerusalems land.

Källhänvisningar redigera

Externa länkar redigera