Karl Heinrich (Harry) Ferdinand Rosenbusch, född 24 juni 1836 i Einbeck, död 20 januari 1914 i Heidelberg, var en tysk mineralog och geolog.

Harry Rosenbusch
Född24 juni 1836[1][2][3]
Einbeck ​eller ​Le Corbusier[4]
Död20 januari 1914[1][2][3] (77 år)
Heidelberg[5][4]
BegravdBergfriedhof
Medborgare iTyskland
Utbildad vidGöttingens universitet
SysselsättningGeolog, universitetslärare, pedagog, mineralog
ArbetsgivareRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
FöräldrarGeorg Heinrich Wilhelm Rosenbusch
Utmärkelser
Wollastonmedaljen (1903)[6]
Redigera Wikidata

Rosenbusch studerade till en början filologi och teologi, men övergick 1862 till studiet av naturvetenskaperna. Han blev 1868 docent vid universitetet i Freiburg im Breisgau, 1873 professor vid universitetet i Strassburg och 1878 i Heidelberg, där han ända till 1908 verkade som en synnerligen högt skattad föreläsare i petrografi, även för många utländska forskare. Genom dessa sina lärjungar bildade han skola över hela världen och hade det mäktigaste inflytande på uppbyggandet och utformandet av det petrografiska systemet.

Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Mikroskopische Physiographie der Mineralien und Gesteine (1873-77; fjärde upplagan 1905-07) och Elemente der Gesteinslehre (1898; tredje upplagan 1910). Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1885 och tilldelades Wollastonmedaljen 1903.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Karl Heinrich Ferdinand Rosenbusch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Karl Harry Ferdinand Rosenbusch.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Harry Rosenbusch, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Розенбуш Карл Генрих Фердинанд”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.geolsoc.org.uk, läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]