Harriet Beecher Stowe

amerikansk författare

Harriet Beecher Stowe, född Beecher den 14 juni 1811 i Litchfield, Connecticut, död 1 juli 1896 i Hartford, Connecticut, var en amerikansk författare och slaverimotståndare. Hon är mest känd för sin roman Onkel Toms stuga som väckte en stor opinion mot slaveriet i USA när den publicerades, den 20 mars 1852.

Harriet Beecher Stowe
FöddElizabeth Harriet Beecher
14 juni 1811[1][2][3]
Litchfield, Connecticut, USA
Död1 juli 1896[1][2][3] (85 år)
Hartford, Connecticut, USA
BegravdPhillips Academy Cemetery
Medborgare iUSA[4][5]
Utbildad vidHartford Female Seminary
Sysselsättningnovellförfattare, författare[7][8][9], barnboksförfattare, poet, abolitionist[10]
Noterbara verkOnkel Toms stuga[6]
MakeCalvin Ellis Stowe
(g. 1836–1886)
Barn6
FöräldrarLyman Beecher[6][11][12]
Roxana Foote Beecher
SläktingarCatharine Beecher (syskon)[6]
Henry Ward Beecher (syskon)[6]
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1986)[13]
Connecticut Women's Hall of Fame (1994)[14]
Ohio Women's Hall of Fame (1999)[15]
Distinguished Americans-serien (2007)
Namnteckning
Webbplatsharrietbeecherstowecenter.org
Redigera Wikidata
Foto från omkring 1852.

Biografi redigera

Harriet Beecher Stowe föddes i Litchfield, Connecticut, men växte huvudsakligen upp i Hartford, Connecticut, där hennes far Lyman Beecher (1775–1863) var kalvinistisk präst och en av de ledande i rörelsen för slaveriets avskaffande. Brodern Henry Ward Beecher blev en framstående predikant. Hon gifte sig år 1836 med Calvin Ellis Stowe och fick sju barn. Hon verkade under flera år som lärare i en av hennes syster upprättad skola och som skönlitterär medarbetare i en lokaltidning, när hon fick sitt genombrott med Onkel Toms stuga (1852), ursprungligen publicerad som följetong i en abolitionistisk tidning föregående år.

Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga utkom den 20 mars 1852, och väckte en stor opinion mot slaveriet i USA. Samma år utkom A Key to Uncle Toms Cabin (svensk översättning Nyckeln till Onkel Toms stuga, 1853), där hon, efter att romanen ifrågasatts, med dokument ville visa att den byggde på verkliga händelser. Den följdes 1856 av Dred, a Tale of the Dismal Swamp (svensk översättning Dred: en berättelse från det stora olycksträsket, 1857). Under amerikanska inbördeskriget träffade hon president Abraham Lincoln. När de möttes lär Lincoln ha sagt "Så ni är den lilla damen vars bok startade detta stora krig". 1870 utkom Lady Byron Vindicated: A History of the Byron Controversy From Its Beginning in 1816 to the Present Time, där Beecher Stowe beskyllde Lord Byron för incest.[16]

Hon var en tidig vegetarian och en av pionjärerna i American Vegetarian Society.[17] Hon var inspirerad av bland annat svensk litteratur och dansk kultur.[källa behövs]

Svenska översättningar i urval redigera

 
Titelbladet till originalutgåvan av Uncle Tom's Cabin (1852).

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Harriet Beecher Stowe, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Harriet Beecher Stowe, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, läst: 2 juni 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 1036.[källa från Wikidata]
  7. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, ohiohistorycentral.org.[källa från Wikidata]
  11. ^ Бичер-Стоу, Гарриэт, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  12. ^ unknown value, Beecher, Lyman, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.womenofthehall.org.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.cwhf.org.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.ohiohistory.org.[källa från Wikidata]
  16. ^ Libris
  17. ^ HistoryHouse, vegetarisk historia Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera