Wikipedia

Höstdagjämningen

naturfenomen
Symbol för solstånd och dagjämningar Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)
Vårdagjämning
Mars[1]		 Sommarsolstånd
Juni[2]		 Höstdagjämning
September[3]		 Vintersolstånd
December[4]
År Dag Tid Dag Tid Dag Tid Dag Tid
2010 20 17:32:13 21 11:28:25 23 03:09:02 21 23:38:28
2011 20 23:21:44 21 17:16:30 23 09:04:38 22 05:30:03
2012 20 05:14:25 20 23:09:49 22 14:49:59 21 11:12:37
2013 20 11:02:55 21 05:04:57 22 20:44:08 21 17:11:00
2014 20 16:57:05 21 10:51:14 23 02:29:05 21 23:03:01
2015 20 22:45:09 21 16:38:55 23 08:20:33 22 04:48:57
2016 20 04:30:11 20 22:34:11 22 14:21:07 21 10:44:10
2017 20 10:28:38 21 04:24:09 22 20:02:48 21 16:28:57
2018 20 16:15:27 21 10:07:18 23 01:54:05 21 22:23:44
2019 20 21:58:25 21 15:54:14 23 07:50:10 22 04:19:25
2020 20 03:50:36 20 21:44:40 22 13:31:38 21 10:02:19
2021 20 09:37:27 21 03:32:08 22 19:21:03 21 15:59:16
2022 20 15:33:23 21 09:13:49 23 01:03:40 21 21:48:10
2023 20 21:24:24 21 14:57:47 23 06:49:56 22 03:27:19
2024 20 03:06:21 20 20:50:56 22 12:43:36 21 09:20:30
2025 20 09:01:25 21 02:42:11 22 18:19:16 21 15:03:01
2026 20 14:45:53 21 08:24:26 23 00:05:08 21 20:50:09
2027 20 20:24:36 21 14:10:45 23 06:01:38 22 02:42:04
2028 20 02:17:02 20 20:01:54 22 11:45:12 21 08:19:33
2029 20 08:01:52 21 01:48:11 22 17:38:23 21 14:13:59
2030 20 13:51:58 21 07:31:11 22 23:26:46 21 20:09:30
2031 20 19:40:51 21 13:17:00 23 05:15:10 22 01:55:25
2032 20 01:21:45 20 19:08:38 22 11:10:44 21 07:55:48
2033 20 07:22:35 21 01:00:59 22 16:51:31 21 13:45:51
2034 20 13:17:20 21 06:44:02 22 22:39:25 21 19:33:50
2035 20 19:02:34 21 12:32:58 23 04:38:46 22 01:30:42
2036 20 01:02:40 20 18:32:03 22 10:23:09 21 07:12:42
2037 20 06:50:05 21 00:22:16 22 16:12:54 21 13:07:33
2038 20 12:40:27 21 06:09:12 22 22:02:05 21 19:02:08
2039 20 18:31:50 21 11:57:14 23 03:49:25 22 00:40:23
2040 20 00:11:29 20 17:46:11 22 09:44:43 21 06:32:38
2041 20 06:06:36 20 23:35:39 22 15:26:21 21 12:18:07
2042 20 11:53:06 21 05:15:38 22 21:11:20 21 18:03:51
2043 20 17:27:34 21 10:58:09 23 03:06:43 22 00:01:01
2044 19 23:20:20 20 16:50:55 22 08:47:39 21 05:43:22
2045 20 05:07:24 20 22:33:41 22 14:32:42 21 11:34:54
2046 20 10:57:38 21 04:14:26 22 20:21:31 21 17:28:16
2047 20 16:52:26 21 10:03:16 23 02:07:52 21 23:07:01
2048 19 22:33:37 20 15:53:43 22 08:00:26 21 05:02:03
2049 20 04:28:24 20 21:47:06 22 13:42:24 21 10:51:57
2050 20 10:19:22 21 03:32:48 22 19:28:18 21 16:38:29
Källa: Earth's Seasons — Naval Oceanography Portal (engelska)

och från 2021 Solstice and Equinox Table Courtesy of Fred Espenak, www.Astropixels.com (engelska)

Höstdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan norra och södra himmelssfären, det vill säga passerar himmelsekvatorn på väg mot söder. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas höstdagjämningspunkten. Vid höstdagjämningen är natten nästan lika lång som dagen överallt på jordytan; att dagen fortfarande är något längre beror på refraktion genom luftens ökande täthet närmare jordytan. Detta kröker horisonten så att gryning och skymning varar längre än om det inte hade funnits någon atmosfär.[5]

På norra halvklotet infaller den i september och på södra halvklotet infaller den i mars (samtidigt som vårdagjämningen på norra halvklotet).

Beskrivning redigera

 
Solens upp- och nedgång sker när solskivans överkant tangerar den "skenbara" horisonten.
 
Vid 60 graders latitud går solen upp i 30 graders vinkel mot horisonten, vilket innebär att jorden roterar dubbelt så långt (100' i stället för 50'[6]) som vid ekvatorn vilket gör skillnaden i tid till den dubbla. Dagen är således tolv timmar och 14 minuter vid dagjämningarna. Den blå linjen representerar horisonten om jorden saknat atmosfär (d.v.s. jordytans tangentialplan), medan den röda linjen representerar den "skenbara" horisonten som skapas genom refraktionen. Därtill kommer solens skenbara radie. I Stockholm, som ligger på ungefär 60° N är därför dag och natt först liklånga den 25-26 september.[7][8]

Höstdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse. Den inträffar vid en bestämd tidpunkt, vid olika klockslag på skilda ställen på jorden beroende på i vilken tidszon man befinner sig. På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september.[9]

Dag och natt är inte exakt lika långa vid höstdagjämningen [10]. Detta förhållande inträder något dygn senare. Det beror dels på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa något dygn före vårdagjämningen. Dels beror det på att solens upp- och nedgång räknas från det ögonblick då solskivans överkant bryter horisonten, vilket inträffar något tidigare på morgonen (och senare på kvällen) än när solens mittpunkt bryter horisonten. Den sammanlagda effekten av refraktionen och att solen ses som en skiva och inte som en punkt gör att solens upp- och nedgång sker när solens mittpunkt ligger cirka 50 bågminuter under jordytans tangentialplan. Vid ekvatorn, där solen går upp i rät vinkel mot horisonten, innebär detta att dagen är tolv timmar och sju minuter lång vid höstdagjämningen. Närmare polerna ökar dagslängden alltmer vid dagjämningarna, eftersom solen går upp/ner i allt flackare vinkel ju närmare polerna man kommer.

Dagarna omkring höstdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster.[11] Dagarna kring höstdagjämningen är ungefär lika långa över hela jorden förutom vid nord- och sydpolen där solen går ner vid respektive höstdagjämning och sedan befinner sig under horisonten till vårdagjämningen.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Équinoxe de printemps entre 1583 et 2999
  2. ^ Solstice d’été de 1583 à 2999
  3. ^ Équinoxe d’automne de 1583 à 2999
  4. ^ Solstice d’hiver
  5. ^ Höstdagjämning i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  6. ^ Dividera 50' med sin 30° = 0,5.
  7. ^ Soluppgång och solnedgång för Stockholm på VackertVäder.se.
  8. ^ Skillnaden flyttas med (nästan) ett kvarts dygn per år och "återställs" sedan nästan med införandet av en extra dag under skottåren. Dagjämningspunktens inträffande inträffar således 6, 12, 18 timmar senare allteftersom åren lider efter skottåret, för att komma tillbaka till (nästan) samma tid efter fyra år - när det blivit skottår igen (i detta resonemang försummas effekter av, speciellt, månens läge - det är ju systemet jorden-månen som rör sig någorlunda regelbundet runt solen, och inte jorden allena).
  9. ^ Höstdagjämning och vårdagjämning från SMHI
  10. ^ Stockholms Observatorium - Astronomiska termer
  11. ^ "Faktablad solstrålning". Smhi.se. Läst 24 december 2013.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Höstdagjämningen&oldid=53941299”