Gustav Anton Zeuner, född 30 november 1828 i Chemnitz, död 17 oktober 1907 i Dresden, var en tysk ingenjör.

Gustav Zeuner
Född30 november 1828[1][2][3]
Chemnitz[4]
Död17 oktober 1907[1][2][3] (78 år)
Dresden[5][4]
Medborgare iKungariket Sachsen[5][6][7]
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningFysiker[8], universitetslärare, ingenjör, maskiningenjör
ArbetsgivareTechnische Universität Dresden
Technische Universität Bergakademie Freiberg
ETH Zürich
Utmärkelser
Grashof-Denkmünze (1895)
Redigera Wikidata

Zeuner studerade bergsvetenskap i Freiberg och Paris, blev 1851 lärare i mekanik vid Bergsakademien i Freiberg och 1855 professor i tillämpad mekanik och teoretisk maskinlära vid Zürichs nybildade Polytechnikum samt var 1859–1868 rektor för denna anstalt.

År 1871 blev han rektor och professor vid Bergsakademien i Freiberg samt ledde dennas nyorganisering, även sedan han 1873 övertagit professuren i mekanik vid rektoratet för Polytechnikum i Dresden, vars ombildning till fullständig teknisk högskola därefter fullbordades. År 1890 lämnade han rektorsbefattningen, på grund av att valrektorat infördes, men kvarstod som professor till 1897.

Zeuner redigerade 1854–1857 tidskriften Der Civilingenieur. På den teoretiska maskinlärans område var han en av sin tids främsta. Tillsammans med Leo Koenigsberger i Wien utgav han Repetitorium der literarischen Arbeiten aus dem Gebiet der reinen und angewandten Mathematik (1876–1877). Zeuner invaldes som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1873.

Bibliografi (i urval) redigera

  • Die Schiebersteuerungen, mit besonderer Berücksichtigung der Steuerungen bei Locomotiven (1858; sjätte upplagan 1907)
  • Die Grundzüge der mechanischen Wärmetheorie (1860; femte upplagan 1906)
  • Abhandlungen aus der mathematischen Statistik (1869)
  • Vorlesungen über Theorie der Turbinen (1899)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Gustav Anton Zeuner.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Gustav Anton Zeuner, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.eoht.info.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.eoht.info.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, iopscience.iop.org.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.eoht.info.[källa från Wikidata]

Tryckta källor redigera