Blåstrupig safir

fågelart i familjen kolibrier
(Omdirigerad från Guldstjärtssafir)

Blåstrupig safir[2] (Chlorestes eliciae) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den förekommer huvudsakligen i Centralamerika men också in i nordvästra Colombia. Arten minskar i antal men beståndet anses vara livskraftigt.

Blåstrupig safir
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteHylocharis
ArtBlåstrupig safir
C. eliciae
Vetenskapligt namn
§ Chlorestes eliciae
Auktor(Bourcier & Mulsant, 1846)
Utbredning
Synonymer
  • Guldstjärtssafir
  • Hylocharis eliciae
  • Amazilia eliciae

Utseende redigera

Blåstrupig safir är en rätt liten kolibri med lysande röd näbb och guldgrön stjärt (som dock ofta verkar gråaktig). Hanen har blålila strupe, medan honan har violetta fläckar.[4]

 

Utbredning och systematik redigera

Blåstrupig safir förekommer huvudsakligen i Centralamerika. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Chlorestes eliciae eliciae – förekommer i låglandet från sydöstra Mexiko och Belize till södra Costa Rica
  • Chlorestes eliciae earina – förekommer i västra Panama, på ön Coiba, på öar i Panamaviken samt i nordvästra Colombia

Släktestillhörighet redigera

Blåstrupig safir placeras traditionellt i släktet Hylocharis, men genetiska studier[6] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Blåstrupig safir har därför flyttats till Chlorestes.[3]

Levnadssätt redigera

Blåstrupig safir är en ovanlig och lokalt förekommande fågel i tropiska låglänta områden och förberg. Där ses den fuktiga skogsbryn, plantage och skogslandskap. Den både sitter och födosöker huvudsakligen i medelhögt till högt i undervegetationen och kanter.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Namn redigera

Jules Bourcier och Étienne Mulsant som beskrev arten 1846 dedikerar den till en viss Elicia Alain, därav det vetenskapliga artnamnet eliciae.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Chlorestes eliciae . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Arizmendi, M. d. C., C. I. Rodríguez-Flores, C. A. Soberanes-González, and T. S. Schulenberg (2021). Blue-throated Goldentail (Chlorestes eliciae), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bltgol1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera