Wikipedia

Guldspett

fågelart

Guldspett[2] (Colaptes auratus) är en mestadels marklevande fågel i familjen hackspettar, vanligt förekommande i Nordamerika samt delar av Centralamerika och Västindien.[3] Den uppträder i två former som tidigare, och i viss mån återigen, behandlades som egna arter.

Guldspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
men se text
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteColaptes
ArtGuldspett
C. auratus
Vetenskapligt namn
§ Colaptes auratus
Auktor(Linnaeus, 1758)
Utbredning

Utseende redigera

Guldspetten är en rätt stor hackspett med en kroppslängd på 28-31 centimeter. Den är mestadels brun med en tydligt vit övergump, svart halsband ovan en prydligt svartprickig beige buk, brungrå ovansida med svartbandning, svart stjärtovansida samt och en lång, något nedåtböjd näbb. I övrigt skiljer sig olika populationer åt enligt följande:

  • Guldspettar i östra och norra Nordamerika samt på Kuba och Caymanöarna har grårosa huvud, hals och övre delen av bröstet, med grå hjässa och röd fläck i nacken. Hanen har ett svart mustaschstreck. På vingarnas undersidor och undersidan av stjärten är den gul.[4]
  • De i västra Nordamerika och västra Mexiko (cafer-gruppen) har istället blekgrått på huvud och hals, gråbrun hjässa och saknar nackfläck. Hanens mustaschstreck är rött och under vingarna och stjärten är den istället röd.[5]
  • Fåglar i södra Mexiko och Guatemala (mexicanoides) är röd under vingar och stjärt likt de i cafer-gruppen, men har kastanje- eller kanelbrunt på hjässa och nacke, samt hos honan i ett mustaschstreck på grått ansikte. Ryggen är vidare tätare bandad.[6]
  •  
    Hane av auratus-gruppen
  •  
    Hona av auratus-gruppen
  •  
    Hane av cafer-gruppen
  •  
    Hona av cafer-gruppen
  •  
    Hane av underarten (eller arten) mexicanoides

Utbredning och systematik redigera

Guldspett delas in i nio underarter med följande utbredning:[3]

  • Colaptes auratus chrysocaulosus – förekommer på Kuba
  • Colaptes auratus gundlachi – förekommer på Grand Cayman
  • auratus-gruppen
  • cafer-gruppen
    • Colaptes auratus cafer – förekommer från södra Alaska och British Columbia till norra Kalifornien
    • Colaptes auratus collaris – förekommer i sydvästra USA, nordvästra Baja och västra Mexiko (Durango)
    • Colaptes auratus rufipileus – förekom tidigare på Guadalupeön, Mexiko. Försvunnen, senast rapporterad 1906.
    • Colaptes auratus mexicanus – förekommer i västra Mexiko (Durango till San Luis Potosí och Oaxaca)
  • Colaptes auratus mexicanoides – förekommer i höglänta områden från södra Mexiko (Chiapas) till Nicaragua
 
Tysk karta som visar utbredningen för de tre morfologiskt avvikande underartsgrupperna (eller arterna) och hybridzonen dem emellan, samt chrysocaulosus på Kuba som anses stå nära auratus-gruppen.

Vissa urskiljer även underarten nanus med utbredning från västra Texas till nordöstra Mexiko.[7]

Tidigare behandlades cafer-gruppen som en egen art. Sedan 2014 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN den återigen, liksom mexicanoides.

Guldspetten i Europa redigera

Guldspetten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med bland annat tre fynd i Azorerna och ett av en hona vid Ålborg i Danmark 18 maj 1972.[8]

Levnadssätt redigera

Habitat redigera

Guldspetten hittas i öppna skogsmarker, fält med spridda träd och parker. I bergstrakterna i väst ses den i de flesta skogstyper upp till trädgränsen. Den förekommer också i fuktiga miljöer som åskogar, träskmarker och skogsnära våtmarker.[9]

Föda redigera

Till skillnad från de flesta andra hackspettar födosöker guldspetten mest på marken, efter skalbaggar och myror. När den väl befinner sig bland träd ses den snarare sitta upprätt på horisontella grenar än klättra uppför stammen. Den kan också inta ryggradslösa djur som flugor, fjärilar, malar och sniglar, vintertid även frukter, bär och frön.[9]

Häckning redigera

På hackspettsmanér häckar guldspetten i trädhål, men olikt de flesta arter kan den återanvända gamla bohål. Den har till och med rapporterats använda före detta bohål tillhörande backsvala eller bälteskungsfiskare. Boet placeras två till fem meter ovanför marken, tillfälligtvis upp till 30 meter. Guldspetten lägger fem till åtta vita ägg som ruvas i elva till 13 dagar. Ungarna är flygga efter 24-27 dagar.[9]

Namn redigera

Av svenskarna i Nya Sverige kallades arten hittock eller piut.[10]

Status och hot redigera

Guldspetten är en vanlig och vida spridd art, men minskar i antal, mellan 1966 och 2015 med nästan 50%.[9] Internationella naturvårdsunionen IUCN, som bedömer hotstatus för cafer-gruppen, mexicanoides och övriga underarter var för sig, anser inte att populationerna minskar tillräckligt kraftigt för att någon av de tre ska betraktas som hotade, varför de alla kategoriseras som livskraftiga (LC).[1][11][12]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2014 Colaptes auratus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Winkler, H., Christie, D.A. & Kirwan, G.M. (2018). Yellow-shafted Flicker (Colaptes auratus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56268 20 september 2018).
  5. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Red-shafted Flicker (Colaptes cafer). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467472 21 september 2018).
  6. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Guatemalan Flicker (Colaptes mexicanoides). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467473 20 september 2018).
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ Tarsiger.com Fynd av guldspett i västpalearktis
  9. ^ [a b c d] Northern Flicker Faktablad om guldspett på allaboutbirds.org
  10. ^ Pehr Kalm, Pehr Kalms resa till Norra Amerika, Helsingfors 1904, del 2, sid. 35.
  11. ^ Birdlife International 2017 Colaptes cafer . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 10 december 2017.
  12. ^ Birdlife International 2017 Colaptes mexicanoides . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 10 december 2017.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Guldspett&oldid=46151735”