Gregoriusdagen firades förr till åminnelse av påven Gregorius den store. Före 1882 låg dagen den 12 mars, men när namnsdagslängden då ändrades flyttades helgdagen till den 13 mars.[1]

Innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 sammanföll dagen med vårdagjämningen, och den var därför en av vårens viktigaste märkesdagar. Kopplingen till vårdagjämningen behölls även efter kalenderreformen. Speciellt i Bohuslän förlades ofta seder som barfotaspringning och olika åtgärder mot loppor och löss, som på andra håll var kopplade till vårdagjämningen, till den här dagen.

I Jämtland är detta dagen för Gregoriemarknaden och veckan då Jämtlands allting Jamtamot hölls.

Färöarna är detta dagen för fo:Grækarismessa.

Enligt Bondepraktikan gällde att: "Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mera kommer i marken", och om vädret var bra "blir det en kort vår".

Referenser redigera