Skogsbäcksköldpadda (Glyptemys insculpta)[3] är en sköldpaddsart som beskrevs av John Eatton LeConte 1830. Arten ingår i släktet Glyptemys och familjen kärrsköldpaddor.[4][5] IUCN kategoriserar skogsbäcksköldpaddan globalt som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Skogsbäcksköldpadda
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningSköldpaddor
Testudines
FamiljKärrsköldpaddor
Emydidae
SläkteGlyptemys
ArtSkogsbäcksköldpadda
Glyptemys insculpta
Vetenskapligt namn
§ Glyptemys insculpta
AuktorLe Conte 1830
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Calemys insculpta Feldman 2002[2]
Clemmys insculpta Fitzinger 1835
Emys speciosa Gray 1831
Emys speciosa Gray 1831
Emys inscripta Gray 1831
Testudo insculpta Le Conte 1830[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Skogsbäcksköldpaddan är en mellanstor sköldpadda, längden på skalet hos vuxna individer varierar mellan 16 och 25 cm. Skalet är brett och lågt, varje skalsektion har pyramidformade tillväxtlinjer som får skalet att se skulpterat ut. Färgen på skalet varierar från grått till brunt och har ibland gula eller mörka linjer och fläckar. Bukskölden är gul och har svarta fläckar, mönstren varierar bland individer. Huden är generellt brun och benen och nacken har ofta gul, orange eller rödaktig färgsättning. Fötterna har lite simhud och starka klor. Irisarna är gula eller bruna, och överkäken bildar en näbb över den något kortare underkäken. Hannarna är större än honorna och har en mer konkav buksköld samt en tjockare och längre svans. [6][7]

Utbredning redigera

Skogsbäcksköldpaddan lever i sydöstra Kanada och nordöstra USA.[4] Utbredningsområdet sträcker sig från Nova Scotia och New Brunswick söderut genom New England, Pennsylvania och norra New Jersey till norra Virginia och västerut genom södra Quebec, södra Ontario, Michigan, Wisconsin fram till östra Minnesota.[7][8]

Habitat redigera

Skogsbäcksköldpaddor kan hittas i de flesta habitat i dess utbredningsområde.[1][7] De kräver dock närhet till vatten för flera viktiga funktioner såsom parning, vinterdvala, att dricka och för att kontrollera kroppstemperaturen, därför rör de sig sällan längre än 300 meter från vatten.[6] Habitaten består oftast av lövskog, skogsmark, skogbevuxna myrar och sanka fält.[1][7] Dessa ligger i stort sett alltid nära en mindre flod, å eller bäck med sandiga bottnar eller bottnar bestående av grus och sand.[6][7] Djupa pooler med permanent flöde är nödvändiga för att skogsbäcksköldpaddan ska kunna övervintra.[1]

Föda redigera

Skogsbäcksköldpaddan är allätare.[6][7] De växter den äter inkluderar alger, mossa, gräs, videblad, jordgubbar, björnbär och ängssyra.[7] Animalierna inkluderar många sorters insekter och mollusker, sniglar, daggmaskar och grodyngel.[7] Skogsbäcksköldpaddan använder sig ibland av en strategi för att lura fram daggmaskar som går ut på att sköldpaddan stampar i marken för att lura daggmaskar att det regnar, den äter sedan de maskar som kommit upp till markytan.[6][7]

Fortplantning redigera

Skogsbäcksköldpaddor blir könsmogna mellan 14 och 18 års ålder.[1][6][7] Parningen kan ske när som helst under den aktiva säsongen, men äger oftast rum under våren eller hösten. Den sker oftast på grunt vatten men enstaka fall har observerats på land.[6] Honorna lägger sina ägg i perioden maj till juni[6], antalet kan variera mellan tre och 20 ägg men oftast så lägger hon mellan 8 och 12 ägg.[1][6] Det tar mellan 42 och 82 dagar innan de kläcks, och de nykläckta ungarna är mellan 28 och 40 millimeter långa.[1]

Hot och status redigera

Ett av de stora hoten mot skogsbäcksköldpaddan är ökad dödlighet hos vuxna individer, genom vägtrafik, fritidsfordon och jordbruksmaskiner.[1][6] Arten värderas högt som husdjur och illegal försäljning utgör ett hot mot vissa populationer.[1] Ett annat hot är minskning och utarmning av skogsbäcksköldpaddans habitat från ökat byggande av bostäder, fritidshus och tillhörande infrastruktur samt skogsavverkning på de marker där arten lever.[1] Tvättbjörnar utgör också de ett hot då de dels gräver upp och äter sköldpaddornas ägg men även då de jagar ungdjur och i vissa fall till och med attackerar vuxna djur.[1][6]

Bildgalleri redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] 2011 Glyptemys insculpta Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Feldman, C. R. & Parham, James Ford (2002) Molecular Phylogenetics of Emydine Turtles: Taxonomic Revision and the Evolution of Shell Kinesis., Molecular Phylogenetics and Evolution 22 (3): 388-398
  3. ^ [a b] Le Conte, J. (1830) Description of the species of North American tortoises., Annals of the Lyceum of Natural History of New York 3 [1829]: 91-131.
  4. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/glyptemys+insculpta/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02 Glyptemus insculpta
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] "Assessment and Update Status Report on the Wood Turtle Glyptemys insculpta in Canada" (PDF). Committee on the Status of Endangered Wildlife in Canada. 2007. Läst 2015-04-17.
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Turtles of the World. Ernst, C.H., Altenburg, R.G.M., & Barbour, R.W., 2015-04-17 Clemmys insculpta
  8. ^ Conant, R., J. Collins. 1998. A Field Guide to Reptiles and Amphibians of Eastern and Central North America, Third Ed., Expanded. Boston and New York: Houghton Mifflin.

Externa länkar redigera

Woodturtle.com