Gerbillus poecilops
Gerbillus poecilops[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Yerbury och Thomas 1895. Gerbillus poecilops ingår i släktet Gerbillus och familjen råttdjur.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
| Gerbillus poecilops Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Släkte | Gerbillus |
| Art | Gerbillus poecilops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gerbillus poecilops | |
| Auktor | Yerbury & Thomas, 1895 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Denna gnagare förekommer på sydvästra Arabiska halvön vid Röda havet. Den lever i sandiga landskap som är fuktigare än habitatet för de flesta andra ökenråttor. Gerbillus poecilops håller sig ofta nära byar och andra platser med människor. Honor kan vara brunstiga under olika årstider men de flesta ungar föds under hösten och vintern.[1]
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 15 till 22,2 cm och en svanslängd av 7,2 till 11,5 cm. Bakfötterna är 2,1 till 2,7 cm långa och öronen är 0,8 till 1,2 cm stora. Viktuppgifter saknas. Det finns en tydlig gräns mellan den ljus rödbruna (liksom hos en rådjursunge) eller ljus gråbruna pälsen på ovansidan och den vita pälsen på undersidan. Gerbillus poecilops saknar en tofs vis svansspetsen och bakfötternas undersida är inte täckt med hår.[6]
Denna ökenråtta besöker ibland byggnader. Den vilar annars i självgrävda bon och den letar på natten efter föda som utgörs av olika växtdelar.[6]
Källor redigera
- ^ [a b c] 2008 Gerbillus poecilops Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Gerbillus poecilops
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/gerbillus+poecilops/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Gerbillus poecilops”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 639-640. ISBN 978-84-16728-04-6