Gerards svartgula jordhuggorm (Chilorhinophis gerardi), är en giftig ormart inom familjen stilettormar som tillhör släktet svartgula jordhuggormar.

Gerards svartgula jordhuggorm
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningOrmar
Serpentes
InfraordningAlethinophidia
FamiljStilettormar
Atractaspididae
SläkteSvartgula jordhuggormar
Chilorhinophis
ArtGerards svartgula jordhuggorm
C. gerardi
Vetenskapligt namn
§ Chilorhinophis gerardi
AuktorBoulenger, 1913
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Ormen blir 20–40 centimeter lång. Kroppen är ljust gul med tre svarta streck, vit mage och svart huvud och svanstipp. Huvudet och svansen är lätta att förväxla med varandra, vilket också används i försvar.

Utbredning redigera

Denna art finns i Afrika, södra Kongo-Kinshasa, Zambia, Zimbabwe och Tanzania.

Levnadssätt redigera

Ormens föredragna habitat är fuktiga savanner och dess föda består av masködlor och blindormar samt andra mindre ormar. Ormen är mycket hemlighetsfull och nattaktiv och ses sällan. Störst chans att se den finns på natten efter kraftig nederbörd. Honorna lägger runt 6 ägg under sommaren som är 30–32 millimeter långa och 6–8 millimeter breda.

Ormens gift räknas inte som farligt för människor.[1][2]

Referenser redigera

  1. ^ Chilorhinophis gerardi (Gerard's black and yellow burrowing snake)” (på engelska). Iziko Museums of Cape Town. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151017024047/http://www.biodiversityexplorer.org/reptiles/squamata/serpentes/atractaspididae/chilorhinophis_gerardi.htm. Läst 14 mars 2010. ”Although venomous is not thought to be dangerous to man.” 
  2. ^ Chilorhinophis gerardi (på engelska). Toxinology Department, Women’s & Children’s Hospital (WCH), Adelaide, Australia. http://www.toxinology.com/fusebox.cfm?fuseaction=main.snakes.display&id=SN2517. Läst 14 mars 2010. ”Dangerousness Unknown, but unlikely to cause significant envenoming, most unlikely to be dangerous.” 

Tryckt litteratur redigera

  • The Wildlife of Southern Africa (bok)