Generalkaptenskapet Filippinerna

Generalkaptenskapet Filippinerna (spanska: Capitanía General de las Filipinas) var ett administrativt distrikt inom Spanska imperiet. Det bestod av det som senare kom att bli moderna staten Filippinerna och associaterade spanska Stillahavsbesittningar. Det bildades 1565 med de första permanenta spanska bosättningarna och utgjorde en del av Vicekungadömet Nya Spanien.

Generalkaptenskapet Filippinerna
Capitanía General de las Filipinas (Spanska)
1565–1898
Flagga	Vapen
Huvudstad	Manila
Språk	Spanska
Religion	Romersk-katolsk kristendom
Statsskick	Monarki
Bildades	27 april 1565
Upphörde	10 december 1898
– upphörde genom	Parisfreden
Areal	300 000 km² (1881)
Folkmängd	7 450 000 (1872)
Valuta	Real de a ocho Peso fuerte

Förvaltning

I århundraden lydde kolonin i ekonomiska frågor under Vicekungadömet Nya Spanien, medan administrativa frågor beslutades av Spanska kronan eller Consejo de Indias. 1821, då Mexiko blivit en oberoende stat, överfördes all kontroll till Madrid.

I spetsen för förvaltningen stod en av Spanien på sex år utnämnd generalkapten, som i sin person förenade den militära och civila makten och som även presiderade i Real audiencia (högsta domstolen) i Manila. I spetsen för katolska kyrkan stod en ärkebiskop (i Manila) och tre biskopar.

Även om Filippinerna genom sin produktionskraft samt genom sitt läge hade kunnat bilda en av de viktigaste punkterna för den östasiatiska handeln, gjorde den spanska regeringen gjort så gott som ingenting för deras utveckling. Statsinkomsterna utgjorde av personliga avgifter för den inhemska befolkningen infödingarna (spanjorer och utlänningar var skattefria), tobaksmonopol, in- och utförseltullar, avgifter för försäljning av palmvin samt för tillåtelse att hålla offentliga tuppfäktningar. Inkomsterna uppgick 1876 till 53 miljoner kr, utgifterna till 55,3 miljoner.

Källor

• Filippinerna i Nordisk familjebok (första upplagan, 1881)