Ej att förväxla med Inca Garcilaso de la Vega.

Garcilaso de la Vega, född 1503 i Toledo, död 14 oktober 1536 i Nice, var en spansk författare.

Garcilaso de la Vega
FöddGarcilaso de la Vega
1503[1][2][3]
Toledo[1][4][5], Spanien
Död14 oktober 1536[6][7][8]
Nice[4][1][5]
Medborgare iSpanien[9][10][11]
SysselsättningPoet[4][1][10], diplomat[10][12], författare[11][13], militär[14][10][12], soldat[15]
MakaElena de Zúñiga[16]
BarnLorenzo Suárez de Figueroa
FöräldrarGarcilaso de la Vega[14][16]
Sancha de Guzmán
Redigera Wikidata

År 1520 hamnade Garcilaso de la Vega i tjänst hos den spanske kungen Karl I och deltog i dennes fälttåg. Han följde kejsaren till Italien men föll i onåd och förvisades till en ö i Donau. Då han togs till nåder reste han till Neapel. 1536 ledde han ett angrepp på en fästning i Provence och blev dödligt sårad.

Han införde (tillsammans med sin vän Juan Boscán Almogáver) de italienska diktformerna sonetten och canzonen i Spanien. Av hans omkring 70 efterlämnade dikter är det främst tre herdedikter som blivit kända.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Maria Watson, Вега, Гарсилассо, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  2. ^ unknown value, Вега, Entsiklopeditjeskij leksikon.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aaron Swartz, Open Library, Garcilaso de la Vega, läst: 9 oktober 2017, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] unknown value, Vega, Garcilaso de la, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  6. ^ Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Maria Watson, Вега, Гарсилассо, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  8. ^ unknown value, Vega, Garcilaso de la, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  9. ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 9 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läs online, läst: 9 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, data.cerl.org , läst: 9 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  13. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] läs online, cvc.cervantes.es .[källa från Wikidata]
  15. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  16. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera