Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann, född 16 augusti 1845 i Bonnevoie,[14] Luxemburg, död 13 juli 1921, var en fransk fysiker. Han tilldelades Nobelpriset i fysik 1908 för sin metod för att återge färger fotografiskt med interferens.

Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann Nobelpristagare i fysik 1908
Född16 augusti 1845[1][2][3]
Bonnevoie[4], Luxemburg
Död13 juli 1921[1][3][5] (75 år)
Atlanten[4]
Medborgare iFrankrike[6]
Utbildad vidÉcole normale supérieure
Lycée Henri IV
Universitetet i Paris[7]
SysselsättningFysiker, fotograf[8], uppfinnare, professor
Befattning
Ordförande, Bureau des Longitudes (1904–1904)
Ordförande, Fédération photographique de France (1908–)
Ordförande, Franska vetenskapsakademin (1912–1912)[9]
ArbetsgivareLaboratoire de recherches physiques de la faculté des sciences de Paris
Universitetet i Paris
MakaLaurence Lippmann[10]
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1896)[11]
Nobelpriset i fysik (1908)[12][13]
Storofficer av Hederslegionen (1919)
Framstegs-medaljen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Lippman, som var född av franska föräldrar, kom med sin familj redan 1848 till Frankrike. Han studerade fysik och kemi vid de främsta tyska universiteten, särskilt Heidelbergs, samt blev 1884 professor i matematisk fysik och 1886 i experimentell fysik vid Sorbonne i Paris. År 1875 uppmärksammades han för en avhandling angående de elektrokapillära fenomenen, vilka han även senare studerade. Samtidigt konstruerade han kapillärelektrometern, som blev ett högt värderat fysiskt instrument. Dessa undersökningar ledde honom att (1881) uttala principen om "la conservation de l'électricité", vilken ledde till viktiga slutsatser.

En hel del andra av Lippmanns arbeten faller inom elektricitetslärans område, såsom studier angående den galvaniska polarisationen och den elektriska induktionen (1889) samt uppfinningen av metoder för bestämning av vätskors elektriska ledningsförmåga (1876) och av enheten för resistans (ohm; 1882). Andra arbeten (1895–1896) berör astronomisk-fysiska frågor (coelostaten och pendeln).

Lippmanns mest bekanta arbete, varmed var sysselsatt från 1890, var frågan om fotografering i naturliga färger, vilken delvis ledde till praktiska resultat och gav honom Nobelpriset i fysik 1908. Han utgav även några läroböcker, såsom Cours d'acoustique et d'optique (1888) och Cours de thermodynamique (1889). Hans förnämsta arbeten publicerades i "Annales de chimie et de physique", "Comptes rendus de l'Académie des sciences" och "Journal de physique". Han kallades 1886 till medlem av Institut de France och 1906 av Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Jonas Ferdinand Gabriel Lippmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Gabriel Lippmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Gabriel Jonas Lippman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ RKDartists, läs online, läst: 13 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  8. ^ fotoCH, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 29 maj 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 219, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Nobel Prize in Physics 1908, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  13. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 31 januari 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Cf. p. 82: J.A. Massard (1997): Gabriel Lippmann et le Luxembourg. in: J.P. Pier & J.A. Massard (éds): Gabriel Lippmann: Commémoration par la section des sciences naturelles, physiques et mathématiques de l’Institut grand-ducal de Luxembourg du 150e anniversaire du savant né au Luxembourg, lauréat du prix Nobel en 1908. Luxembourg, Section des sciences naturelles, physiques et mathématiques de l’Institut grand-ducal de Luxembourg en collaboration avec le Séminaire de mathématique et le Séminaire d’histoire des sciences et de la médecine du centre universitaire de Luxembourg: 81-111.

Externa länkar redigera