Chilebeckasin

Fågelart i familjen snäppor
(Omdirigerad från Fuegobeckasin)

Chilebeckasin[2] (Gallinago stricklandii) är en sydamerikansk vadarfågel i familjen snäppor.[3]

Chilebeckasin
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteGallinago
ArtChilebeckasin
G. stricklandii
Vetenskapligt namn
§ Gallinago stricklandii
Auktor(Gray, 1845)
Utbredning
Synonymer
  • Fuegobeckasin
  • Stricklandbeckasin

Utseende redigera

Chilebeckasinen är en stor (29–35 cm) och morkullelik beckasin med breda och rundade vingar samt en lång och relativt kraftig näbb. Fjäderdräkten är överlag rostbrun och mörk, med en otecknad fläck på strupen och obandat beigefärgad centralt på buken.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i Anderna från södra Argentina och södra Chile till Tierra del Fuego.[3] Den är huvudsakligen en stannfågel men populationen på Tierra del Fuego övervintrar på fastlandet i Chile. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

DNA-studier visar att chilebeckasinens förmodade nära släkting kejsarbeckasinen troligen är närmare släkt med beckasinerna i Coenocorypha än de i Gallinago.[5] Än så länge har detta dock inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt redigera

Chilebeckasinen hittas i gräsrika och beskogade sumpiga områden med låga buskage eller vass, ofta i ett mosaiklandskap med gräsbevuxna mossar, bambu och lavtäckt dvärgskog och ibland även i kuddväxtmossar upp till 4200 meters höjd. Norr om Eldslandet ses den även i mer öppna gräs- och buskmarker. Nästan inget är känt om dess föda annat än att den åtminstone verkar ta skalbaggar. Den är tydligen huvudsakligen nattlevande. Även dess häckningsbiologi är dåligt känd. Bon och ungar har hittats i december, på upphöjd mark kring kort och glest gräs och vassbestånd.[1][4]

Status och hot redigera

Chilebeckasinen är en dåligt känd art som anses ha en liten population på högst 10.000 individer. Den tros också minska i vissa områden till följd av habitatförstörelse. Med tanke på att data saknas kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN den i nuläget som nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den brittiske geologen och zoologen Hugh Edwin Strickland (1811-1853).[6] Fram tills nyligen kallades den även stricklandbeckasin på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Den har även kallats fuegobeckasin.

 
Fågeln har fått sitt vetenskapliga för att hedra den engelske naturforskaren Hugh Edwin Strickland.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Gallinago stricklandii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Van Gils, J., Wiersma, P. & Kirwan, G.M. (2020). Fuegian Snipe (Gallinago stricklandii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53882 1 januari 2020).
  5. ^ Gibson, R. (2010), “Phylogenetic Relationships among the Scolopaci (Aves: Charadriiformes): Implications for the Study of Behavioural Evolution”, M.Sc. thesis, University of Toronto.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera