Fritid
Fritid kallas den del av dygnet och veckan som inte upptas av arbete, måltider och sömn. Fritid är således i strikt mening all den tid som en person förfogar över själv. I praktiken är den upplevda fritiden avsevärt mindre när en stor del av tiden åtgår för hushållsarbete och resande till och från arbete eller fritidsaktiviteter.
.jpg)
Brist på upplevd fritid kan orsaka symptom av stress och trötthet, vilket fått till följd att från år 2004 förekommer friskvård som av läkare förskriven åtgärd, till exempel fysisk aktivitet på recept (FaR). I föreläsningar och litteratur om stressrelaterade sjukdomar rekommenderas att "riktig" fritid alltid bör förekomma och därför planeras in.
Fritidsbegreppet kom till i samband med industrialiseringen. Tidigare hade jordbrukssamhället inte innehållit tid för någon "fritid".
På kommunal nivå var det tidigare vanligt att fritidsfrågorna hanterades av ett fritidskontor vid en särskild fritidsnämnd men numera har dessa nämnder ofta slagits samman med till exempel kulturnämnderna. Därmed har två vitt skilda världar mötts. Fritidssektorn har handhaft ärenden kring sport och rekreation med inriktning på den rörliga rekreationen (parker, lekplatser, strövstigar, bad- och grillplatser och liknande). Kultursektorn har handhaft ärenden kring litteratur, musik, konst, teater och dans.
Fram till 1987 var fritids- och rekreationsanläggningar inte tvungna att ha bygglov. Men från att äldre plan- och bygglagen infördes gällde lovplikt för nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor.[1]