Friedlieb Ferdinand Runge
Friedlieb Ferdinand Runge, född 8 februari 1795 i Billwerder vid Hamburg, död 25 mars 1867 i Oranienburg, var en tysk kemist.
| Friedlieb Ferdinand Runge | |
.png) Friedlieb Ferdinand Runge omkring 1860. | |
| Född | 8 februari 1794[1] Billwerder[2], Tyskland |
|---|---|
| Död | 25 mars 1867[3] (73 år) Oranienburg[4] |
| Begravd | Stadtfriedhof Oranienburg |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Jenas universitet Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław (1828–)[5] |
| Redigera Wikidata | |
Han var först apotekare, sedan läkare och blev 1820 docent i Berlin. Runge vistades en längre tid i Paris, blev 1825 professor i kemi i Breslau och 1840 direktör för statsverken i Oranienburg. År 1819 uppmanade Goethe honom att undersöka kaffe, varvid han var den förste att upptäcka och beskriva koffein. Runge upptäckte 1834-36 tre ämnen i stenkolstjära, som sedermera fått en ofantligt stor teoretisk och praktisk betydelse, nämligen anilin, fenol och pyrrol. Han är den förste, som av anilin fått ut färgade derivat, och han utförde även grundläggande undersökningar över krapprotens färgämnen. Runge författade en mängd kemiska avhandlingar och skrifter.
Bibliografi (i urval) redigera
- Farbenchemie (tre band, 1834)
- Einleitung in die technische Chemie für Jedermann (1836)
- Die technische Chemie der nützlichsten Metalle (1838)
- Grundriss der Chemie (två band, 1847-48).
Källor redigera
Noter redigera
- ^ läs online, commons.wikimedia.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, de.wikisource.org .[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ flera författare, Historische Commission bei der königl. Akademie der Wissenschaften (red.), Allgemeine Deutsche Biographie, Duncker & Humblot, 1875, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.deutsche-biographie.de .[källa från Wikidata]
Tryckta källor redigera
- Runge, Friedlieb Ferdinand i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)