Fredrik III av Danmark
Fredrik III (danska: Frederik 3.), född 18 mars 1609 på Haderslevhus slott, död 9 februari 1670 på Christiansborgs slott, var kung av Danmark och Norge från 1648 fram till sin död.
| Fredrik III | |
|---|---|
| |
| Fredrik III iförd rustning, porträtt av Paul le Prieur från 1663. Del av samlingarna på Rosenborgs slott i Köpenhamn. | |
| Regeringstid | 28 februari 1648–9 februari 1670 (21 år och 346 dagar) |
| Kröning | 23 november 1648 i Vor Frue Kirke i Köpenhamn |
| Företrädare | Kristian IV |
| Efterträdare | Kristian V |
| Valspråk | Herren varde min försyn (latin: Dominus provedebit) |
| Regeringstid | 28 februari 1648–9 februari 1670 (21 år och 346 dagar) |
| Företrädare | Kristian IV |
| Efterträdare | Kristian V |
| Gemål | Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg |
| Barn | Kristian V Anna Sofia Fredrika Amalia Wilhelmine Ernestine Georg Ulrika Eleonora Ulrik Frederik Gyldenløve |
| Ätt | Oldenburgska ätten |
| Far | Kristian IV |
| Mor | Anna Katarina av Brandenburg |
| Född | 18 mars 1609 Haderslevhus slott, Haderslev, Danmark |
| Död | 9 februari 1670 (60 år och 328 dagar) Christiansborgs slott i Köpenhamn |
| Begravd | Roskilde domkyrka |
.svg)
| |
| |
Biografi redigera
Fredrik (III) var son till kung Kristian IV av Danmark och Anna Katarina av Brandenburg, samt make till Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg.
Fredrik fick en god uppfostran, och intresserade sig hela sitt liv för vetenskaperna, bland annat för alkemi, och blev grundare av det kungliga biblioteket i Köpenhamn. I samband med faderns planer på att bli Nordtysklands "generalbiskop", blev Fredrik biskop eller koadjutor i flera tyska stift, men denna maktställning grusades genom freden i Lübeck 1629. 1634 blev dock Fredrik ärkebiskop i Bremen och 1635 biskop i Verden, men genom kriget med Sverige 1643–1645 gick dessa förlorade, och 1647 avsade sig Fredrik sina anspråk, då efter den äldre broderns död utsikter att bli dansk kung yppat sig.[1]
I sina tyska länder var Fredrik illa omtyckt, men själv gav han ej upp tanken på att återvinna dem, och genom giftermålet med Sofie Amalie av Braunschweig-Lüneburg 1643 hade han ytterligare stärkt sina tyska förbindelser. Vid faderns död 1648 var Fredrik den givne tronkandidaten, men adeln fruktade den kalle, inbundne och härsklystne fursten och hans drottning, och hans strider med Anders Bille 1644–1645 hade ökat motviljan. Endast med svårighet och mot en mycket bindande konungaförsäkran lyckades Fredrik bli vald till kung.[1]
Redan från början var hans målsättning envälde, och genom störtandet av Hannibal Sehested och Corfitz Ulfeldt ökade hans makt. Genom krigen mot Sverige, för vilka Fredrik bar huvudansvaret, lyckades han få sin vilja om enväldesstyre infriat, om än på annat sätt än han tänkt sig.[1]
Barn redigera
Barn med drottning, Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg:
- Kristian (V) (1646–1699), kung av Danmark och Norge 1670–1699, gift med Charlotta Amalia av Hessen-Kassel (1650-1714)
- Anna Sofia (1647–1717), gift med kurfurst Johan Georg III av Sachsen (1647-1691)
- Fredrika Amalia (1649–1704), gift med hertig Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp (1641-1695)
- Wilhelmine Ernestine (1650–1706), gift med kurfurst Karl II av Pfalz (1651-1685)
- Georg (1653–1708), gift med drottning Anna av Storbritannien (1665-1714)
- Ulrika Eleonora (1656–1693), gift med kung Karl XI av Sverige (1655-1697)
Barn med Margarete Pape:
- Ulrik Frederik Gyldenløve, (1638–1704)
Anfäder redigera
Referenser redigera
Noter redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Fredrik III av Danmark.
