Fredrik Henrik av Oranien

prins och ståthållare i Holland

Fredrik Henrik, född 29 januari 1584 i Delft, död 14 mars 1647 i Haag, var prins av Oranien.

Fredrik Henrik av Oranien
Född29 januari 1584[1][2][3]
Delft[4], Nederländerna
Död14 mars 1647[1][2][3] ​eller ​1647[4]
Haag[4]
BegravdNieuwe Kerk
Medborgare iRepubliken Förenade Nederländerna
SysselsättningPolitiker[4], militär ledare[4], officer, konstsamlare
Befattning
Ståthållare (1625–1647)
Prins av Oranien (1625–1647)
MakaAmalia av Solms-Braunfels
(g. 1625–)[5]
BarnFrederik af Nassau-Zuylestein (f. 1624)
Vilhelm II av Oranien (f. 1626)
Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau (f. 1627 och 1627)
Henriëtte Amalia av Nassau (f. 1628)[6]
Elisabeth af Nassau (f. 1630)[6]
Isabella Charlotte av Nassau (f. 1632)[6]
Albertine Agnes av Nassau (f. 1634)
Henriette Catherine av Nassau (f. 1637)
Hendrik Lodewijk av Nassau (f. 1639)[6]
Marie av Oranien-Nassau (f. 1642)[6]
FöräldrarVilhelm I av Oranien
Louise de Coligny
SläktingarMoritz av Oranien (syskon)[7]
Emilia av Oranien (syskon)
Louise Juliana av Oranien (syskon)
Elisabeth Flandrika av Oranien (syskon)
Catharina Belgica av Oranien (syskon)
Charlotte Flandrina av Oranien (syskon)
Charlotte Brabantina av Oranien (syskon)
Emilia Antwerpiana av Oranien (syskon)
Fredrik IV av Pfalz
Georg Vilhelm av Brandenburg
Elisabeth Charlotta av Pfalz
Fredrik Vilhelm I av Brandenburg
Utmärkelser
Riddare av Strumpebandsorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Fredrik Henrik av Oranien varar son till Vilhelm I av Oranien och Louise de Coligny. Han efterträdde 1625 sin bror Morits som ståthållare av Republiken Förenade Nederländerna.

Biografi redigera

Han föddes sex månader före faderns mord, och erhöll av sin mor en god uppfostran. Under broderns ledning deltog han tidigt i kriget mot Spanien visade han betydande fältherreskicklighet och diplomatisk förslagenhet. Vid broderns död 1625 efterträdde brodern Morits som ståthållare i fem av de nederländska provinserna, och ledde med kraft och klokhet befrielsekriget. Särskilt blev han berömd för sina framgångsrika belägringar. Fredrik Henrik anslöt sig i utrikespolitiken nära till Frankrike, och han förde en moderat inrikespolitik och försökte framför allt utjämna de rådande religiösa partistridigheterna.[8]

Han åtnjöt ett högt anseende, sonen Vilhelm II av Oranien utsågs tidigt till hans efterträdare, och det fanns planer på att förvandla fristaten till en ärftlig monarki inom huset Oranien. De sista åren sjönk dock hans makt, då hans hälsa försvagades.[8]

I hans högkvarter hade fältherrar som Turenne, Karl X Gustav och Fredrik Vilhelm av Brandenburg i unga år fått militär utbildning.

Han var gift med Amalia av Solms-Braunfels,[9] mor till hans efterträdare Vilhelm II och fyra döttrar.

Referenser redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fredrik Henrik, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Frederik Hendrik, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Frederick Henry, Prince of Orange, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] RKDartists, Frederik Hendrik, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ Union List of Artist Names, 25 oktober 2016, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  9. ^ ”Ifrå Rotterdam then 6. dito”. Hermes Gothicus 1624: s. 20. https://runeberg.org/hermesgoth/0024.html. 

Externa länkar redigera