Fransk grammatik

Huvudartikel: Franska

Franskans grammatik har mycket gemensamt med de andra romanska språkens.

Artiklar

Bestämd artikel

	Singular	Plural
Maskulinum	le /l(ə)/ l' /l/	les /le/
Femininum	la /la/ l' /l/

Notering: le och la används framför konsonanter och l’ framför vokaler eller framför stumt h.

Exempel:

• le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken
• les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna
• la fille /la fij/ - flickan
• les filles /le fij/ - flickorna
• l'homme /lɔm/ - mannen
• les hommes /lezɔm/ - männen

Obestämd artikel

	Singular	Plural
Maskulinum	un /œ̃/	des /de/
Femininum	une /yn/

Notering: I svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.

Exempel:

• un garçon [œ ɡaʁsɔ̃] - en pojke
• des garçons [de ɡaʁsɔ̃] - några pojkar
• une fille [yn fij] - en flicka
• des filles [de fij] - några flickor
• un homme [œnɔm] - en man
• des hommes [dezɔm] - några män

Pronomen

Personliga pronomen

Nominativ			Ackusativ			Dativ			Självständiga
Pronomen	IPA	Svenska	Pronomen	IPA	Svenska	Pronomen	IPA	Svenska	Pronomen	IPA	Svenska
je	[ʒə]	jag	me	[mə]	mig	me	[mə]	mig	moi	[mwa]	jag, mig
tu	[ty]	du	te	[tə]	dig	te	[tə]	dig	toi	[twa]	du, dig
il	[il]	han	le	[lə]	honom	lui	[lɥi]	honom	lui	[lɥi]	han, honom
elle	[ɛl]	hon	la	[la]	henne	lui	[lɥi]	henne	elle	[el]	hon, henne
on	[ɔ̃(n)]	man
nous	[nu(z)]	vi	nous	[nu(z)]	oss	nous	[nu(z)]	oss	nous	[nu]	vi, oss
vous	[vu(z)]	ni	vous	[vu(z)]	er	vous	[vu(z)]	er	vous	[vu]	ni, er
ils	[il(z)]	de (mask.)	les	[le(z)]	dem	leur	[lœʁ]	dem	eux	[ø]	de, dem
elles	[ɛl(z)]	de (fem.)	les	[le(z)]	dem	leur	[lœʁ]	dem	elles	[el]	de, dem

Notering: De självständiga formerna används i följande fall:

• Efter preposition
• När verb saknas i satsen
• Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet).

Exempel:

• Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig.
• Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag!
• Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.

Demonstrativa pronomen

	Maskulinum	Mask. (f. vokal)	Femininum
Sing.	ce [s(ə)]	cet [s(ə)t]	cette [set]
Plur.	ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ]

Interrogativa pronomen

	Personer			Saker
	Lång f.	Kortf.	Översättning	Lång f.	Kortf.	Översättning
Nominativ	qui est-ce qui	qui	vem	Qu'est-ce qui	ingen	vad
Ackusativ	qui est-ce que	qui	vem	Qu'est-ce que	que	vad
Prep. Obj	Prep. + qui est-ce que	Prep. + qui	Prep. + vem	Prep. + quoi est-ce que	Prep. + quoi	Prep. + vad

Substantiv

Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.

• La maison - Huset (feminint)
• Le chien - Hunden (maskulint)

Adjektiv

I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt:

vert – grön		Positiv	Komparativ	Superlativ
Singular	Maskulinum	vert	plus vert	le plus vert
	Femininum	verte	plus verte	la plus verte
Plural	Maskulinum	verts	plus verts	les plus verts
	Femininum	vertes	plus vertes	les plus vertes

Verb

Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som slutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga. Hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).

Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer – tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter – i böcker som "Le Bescherelle".

Konjugation 1 (-er)

parler - att tala/prata
Presens		Futurum	Futurum Anterior	Imperfekt	Passé composé	Pluskvamperfekt	Konditionalis
je	parle	parlerai	aurai parlé	parlais	ai parlé	avais parlé	parlerais
tu	parles	parleras	auras parlé	parlais	as parlé	avais parlé	parlerais
il/elle/on	parle	parlera	aura parlé	parlait	a parlé	avait parlé	parlerait
nous	parlons	parlerons	aurons parlé	parlions	avons parlé	avions parlé	parlerions
vous	parlez	parlerez	aurez parlé	parliez	avez parlé	aviez parlé	parleriez
ils/elles	parlent	parleront	auront parlé	parlaient	ont parlé	avaient parlé	parleraient

Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verb som börjar på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift. Exempel:

• J'ai parlé
• J'aurai parlé.

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta
Presens		Futurum	Futurum Anterior	Imperfekt	Passé composé	Pluskvamperfekt	Konditionalis
je	finis	finirai	aurai fini	finissais	ai fini	avais fini	finirais
tu	finis	finiras	auras fini	finissais	as fini	avais fini	finirais
il/elle/on	finit	finira	aura fini	finissait	a fini	avait fini	finirait
nous	finissons	finirons	aurons fini	finissions	avons fini	avions fini	finirions
vous	finissez	finirez	aurez fini	finissiez	avez fini	aviez fini	finiriez
ils/elles	finissent	finiront	auront fini	finissaient	ont fini	avaient fini	finiraient

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja
Presens		Futurum	Futurum Anterior	Imperfekt	Passé composé	Pluskvamperfekt	Konditionalis
je	vends	vendrai	aurai vendu	vendais	ai vendu	avais vendu	vendrais
tu	vends	vendras	auras vendu	vendais	as vendu	avais vendu	vendrais
il/elle/on	vend	vendra	aura vendu	vendait	a vendu	avait vendu	vendrait
nous	vendons	vendrons	aurons vendu	vendions	avons vendu	avions vendu	vendrions
vous	vendez	vendrez	aurez vendu	vendiez	avez vendu	aviez vendu	vendriez
ils/elles	vendent	vendront	auront vendu	vendaient	ont vendu	avaient vendu	vendraient

Passé simple

Ett tempus som bara förekommer i franskt skriftspråk, men mycket sällan även där. Det är den skriftliga motsvarigheten till passé composé och används i text för att berätta om en handling som upprepats ett bestämt antal gånger, historiska faktum, något som inträffat inom en bestämd tid och även i tidningar etc., men även i mycket formellt tal. När passé simple förekommer i text används det tillsammans med imperfekt så som passé composé används ihop med imperfekt i talspråk.

Konjugation 1 (-er)

parler - att tala/prata
je	parlai
tu	parlas
il/elle/on	parla
nous	parlâmes
vous	parlâtes
ils/elles	parlèrent

Alla -er verb, även aller (att gå/må/resa), böjs efter ovanstående tabell. Undantagen är verb som slutar på -ger och -cer, där uttalet komplicerar.

manger - att äta		lancer - att kasta
je	mangeai	lançai
tu	mangeas	lanças
il/elle/on	mangea	lança
nous	mangeâmes	lançâmes
vous	mangeâtes	lançâtes
ils/elles	mangèrent	lancèrent

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta
je	finis
tu	finis
il/elle/on	finit
nous	finîmes
vous	finîtes
ils/elles	finirent

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja
je	vendis
tu	vendis
il/elle/on	vendit
nous	vendîmes
vous	vendîtes
ils/elles	vendirent

Konjunktiv presens

Konjunktiv är ett modus i franskan som främst används i bisatser, som ett sätt att visa tecken på vilja, tvång eller uppmaningar. I svenskan har moduset näst intill dött ut, men är fullt levande i andra europeiska språk.

Det bästa exemplet på konjunktiv i svensk litteratur är den kristna bönen Fader vår.

	Konjugation 1 (-er)	Konjugation 2 (-ir)	Konjugation 3 (-re)
	parler - att tala/prata	finir - att sluta	vendre - att sälja
je	parle	finisse	vende
tu	parles	finisses	vendes
il/elle/on	parle	finisse	vende
nous	parlions	finissions	vendions
vous	parliez	finissiez	vendiez
ils/elles	parlent	finissent	vendent

Adverb

De regelbundna adverb som är avledda av adjektiv bildas genom att lägga till -ment till adjektivets femininform. Exempel:

• lente - lentement
• douce - doucement

Prepositioner

Franskans vanligaste prepositioner är de (som närmast motsvarar engelskans of och betyder av eller från, både i bildlig och bokstavlig bemärkelse) och à (som betyder på, till eller i). Dessa två prepositioner slås ibland ihop med de bestämda artiklarna le och les om de följer omedelbart efter prepositionen.

de följt av le ersätts av du

de följt av les ersätts av des

à följt av le ersätts av au

à följt av les ersätts av aux

Exempel: Paul vient du Havre (Paul kommer från Le Havre)

Räkneord

Grundtal och ordningstal 1-22
Franska		Svenska
Grundtal	Ordningstal	Grundtal	Ordningstal
un, une	premier, première	ett	första
deux	second, seconde / deuxième	två	andra
trois	troisième	tre	tredje
quatre	quatrième	fyra	fjärde
cinq	cinquième	fem	femte
six	sixième	sex	sjätte
sept	septième	sju	sjunde
huit	huitième	åtta	åttonde
neuf	neuvième	nio	nionde
dix	dixième	tio	tionde
onze	onzième	elva	elfte
douze	douzième	tolv	tolfte
treize	treizième	tretton	trettonde
quatorze	quatorzième	fjorton	fjortonde
quinze	quinzième	femton	femtonde
seize	seizième	sexton	sextonde
dix-sept	dix-septième	sjutton	sjuttonde
dix-huit	dix-huitième	arton	artonde
dix-neuf	dix-neuvième	nitton	nittonde
vingt	vingtième	tjugo	tjugonde
vingt et un	vingt et unième	tjugoett	tjugoförsta
vingt-deux	vingt-deuxième	tjugotvå	tjugoandra
Grundtal och ordningstal 30-100
trente	trentième	trettio	trettionde
quarante	quarantième	fyrtio	fyrtionde
cinquante	cinquantième	femtio	femtionde
soixante	soixantième	sextio	sextionde
soixante-dix, septante	soixante-dixième,septantième	sjuttio	sjuttionde
quatre vingts, huitante	quatre-vingtième, huitantième	åttio	åttionde
quatre vingts-dix, nonante	quatre-vingt-dixième, nonantième	nittio	nittionde
cent	centième	hundra	hundrade
I Frankrike, Kanada och större delen av den franskspråkiga världen säger man soixante-dix (70), följt av soixante et onze (71) o.s.v., vilket bokstavligen betyder sextiotio, sextioelva o.s.v.. Åttio heter quatre-vingts (fyra-tjugo) och åttioett quatre-vingt-un. Nittio blir då quatre-vingt-dix (fyra-tjugo-tio) och nittioett quatre-vingt-onze. Notera att quatre-vingt-un och quatre-vingt-onze saknar "et" till skillnad från alla andra tiotal. I franskspråkiga Belgien och Schweiz säger man dock septante (70) samt nonante (90) och i de schweiziska kantonerna Vaud, Fribourg samt Valais säger man huitante (80). Dessa former har alltid kvar "et": septante et un, huitante et un och nonante et un.

Källor

• http://ielanguages.com/french.html