Folkets hus

För Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, bildad 1932, se Folkets Hus och Parker. För boken av Jan Myrdal från 1953, se Folkets hus (bok).

Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.

Historik redigera

Folkets hus uppstod över hela landet för att möta ett behov av möteslokaler för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.

Sveriges första Folkets hus öppnades i Kristianstad, medan det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg på Skolgatan 10 och Torpgatan 21 i Malmö och öppnade 1893^[1]. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bland annat facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen 1955.

Organisation redigera

Folkparkernas Centralorganisation (bildad 1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (bildad 1932 i Värmland som Folkets Husföreningarnas Centralorganisation, ombildad 1937) slogs samman år 2000 till nuvarande Riksorganisationen Folkets Hus och Parker.

Verksamhet redigera

Verksamheten har idag i stort sett samma inriktning som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.

Enskilda Folkets Hus i Sverige i urval redigera

Se även redigera

Referenser redigera

"För en rimligare värld: Folkhemsperioden". Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Läst 27 mars 2023.

Noter redigera

^ Ungdomens hus Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Malmö stads hemsida.

Vidare läsning redigera

Folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR). 1969-1998. Libris 3678850
Scen och salong: (Folkparker och folkets hus) : tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv. Stockholm: Scen & salong. 1941-2009. Libris 3426366
Våra folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation. 1960-1969. Libris 1940201
Elebro, Sandra (2002). Från Folkets hus till kulturhus: om förändring och kontinuitet. Lund: Univ. Libris 11459998
Esselius, Dascha (2007). Ett besök i glömskans rike. Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och parker. Libris 10963701. ISBN 978-91-633-0756-0

Externa länkar redigera

[1] Ungdomens hus Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Malmö stads hemsida.

[1]