 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rova (Brassica rapa) är en art i kålsläktet som har många former, bland annat åkerkål, majrova, kinakål och även rybs som är oljeväxt. Rova är nära besläktad med sareptasenap och raps som också tillhör kålsläktet.
| Rova | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Kålordningen Brassicales |
| Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte | Kålsläktet Brassica |
| Art | Rova B. rapa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Brassica rapa | |
| Auktor | (Linné) |
Historia redigera
Rybs odlades på flera platser, från Medelhavsområdet till Indien, så tidigt som 2000 f.Kr. [1] Rovor har troligen först börjat odlas i Nordeuropa och har varit en viktig matkälla i Romerska riket[1]. De har sedan spridits till Kina, och har nått Japan på 700-talet[1].
Carl von Linné beskrev rovor och ryps som separata arter och namngav dem B. rapa och B. campestris. Taxonomisterna har upptäckt under 1900-talet att deras korsning är fertil, således borde de sammanföras i samma art. Eftersom rova namngavs först fick arten namnet Brassica rapa.
Beskrivning redigera
Rova är en ett- till tvåårig växt[2] med en pålrot och gula blommor. Den kan vara upp till 1,5 m hög[3].
Odling redigera
Svensk kulturväxtdatabas delar rovor i flera sortgrupper[2]:
- Brassica rapa Autumnalis-Gruppen - höstrybs
- Brassica rapa Chinensis-Gruppen - sellerikål (pak choi)
- Brassica rapa Narinosa-Gruppen - tatsoikål
- Brassica rapa Nipposinica-Gruppen - mizunakål (japansk kål)
- Brassica rapa Oleifera-Gruppen - rybs
- Brassica rapa Parachinensis-Gruppen - blomsellerikål (choy sum)
- Brassica rapa Pekinensis-Gruppen - salladskål, bomdong
- Brassica rapa Perviridis-Gruppen - komatsuna (japansk spenat)
- Brassica rapa Praecox-Gruppen - vårrybs
- Brassica rapa Purpuraria-Gruppen - purpursellerikål
- Brassica rapa Rapifera-Gruppen - majrova, foderrova
- Brassica rapa Ruvo-Gruppen - broccolirybs (rapini)
- Brassica rapa Trilocularis-Gruppen - indisk rybs
Foderrovor redigera
Foderrovor (Brassica rapa subsp. rapa) är snabbetablerade ettåriga kålväxter, vilka idag används för bete och ensilage, och numera mer sällsynt som livsmedel för människor. Som människomat har i modern tid majrovor varit vanligare.
Namn på olika sorters odlade foderrovor är bland andra skålrova, korova och svedjerova[4].
Rybs redigera
Rybs (Brassica rapa ssp. oleifera) används för utvinning av olja, vilken ofta förväxlas med rapsolja. Raps är nära besläktat art i kålsläktet.
Åkerkål redigera
Åkerkål (Brassica rapa ssp. campestris) förekommer i hela Sverige och anses vara ett ogräs på många platser.
Sorter redigera
| Sort | Bild | Namn |
|---|---|---|
| Blomsellerikål |  |
Brassica rapa Parachinensis-Gruppen |
| Bomdong |  |
Brassica rapa Pekinensis-Gruppen |
| Broccolirybs |  |
Brassica rapa Ruvo-Gruppen |
| Indisk rybs |  |
Brassica rapa Trilocularis-Gruppen |
| Komatsuna |  |
Brassica rapa Perviridis-Gruppen |
| Majrova |  |
Brassica rapa Rapifera-Gruppen |
| Rybs |  |
Brassica rapa Oleifera-Gruppen |
| Salladskål |  |
Brassica rapa Pekinesis-Gruppen |
| Sellerikål | .JPG) |
Brassica rapa Chinensis-Gruppen |
| Tatsoikål |  |
Brassica rapa Narinosa-Gruppen |
Referenser redigera
- ^ [a b c] Sanderson, Helen (2005). The Cultural History of Plants. Routledge. sid. 72. ISBN 0415927463
- ^ [a b] ”Brassica rapa”. Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://skud.slu.se/nav/taxa/6238436. Läst 17 mars 2021.
- ^ ”Brassica rapa” (på engelska). Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:279485-1. Läst 17 mars 2021.
- ^ Broschyren Amatör- och bevarandesorter – regler kring utsädesodling och försäljning, utgiven av Jordbruksverket i oktober 2011, sidan 16
Vidare läsning redigera
- Elisabet Alnerson, Mariana Mattsson och Reginald Scholz: Minns du hur korovan smakade – gamla trädgårdar i Lycksele, 2010