En familjehögtid eller familjefest är en högtid då traditionen bjuder att storfamiljen återsamlas till släktträff och fest. Ofta avser det sammankomster för att hedra en persons övergång mellan olika skeden i livet. Till sådana familjehögtider räknas de som traditionellt har firats med religiösa ceremonier – namngivning (exempelvis dop eller barnvälsignelse), konfirmation, bröllop och begravning – men också examensfirande, förlovningsfest och födelsedagsjubileum. Vissa årliga högtider - religiösa såväl som sekulära - har karaktär av familjehögtid i olika kulturer. Familjehögtider kan utannonseras med familjeannonser, inbjudningskort eller via sociala medier.

Mycket stora släktåterträffar kan organiseras av släktforskare. Större fester och evenemang för deltagare i alla åldrar från många olika familjer kan ibland beskrivas som familjehögtider, familjefester eller familjedagar, och arrangeras ibland av föreningar, folkrörelser och kommuner.

Exempel från olika kulturer redigera

I traditionell svensk kultur används begreppet familjehögtid ofta om jul- och midsommarfirande. Under dessa högtider samlas många släkter för att äta svensk festmat. Traditionellt kunde man även inbjuda ensamma icke-släktingar till julfirandet.

Jul firas i hela den kristna världen, men i många kristna länder är påsken den viktigaste religiösa högtiden och familjehögtiden.

I USA och Kanada är thanksgiving en längre familjehögtid.

Nyår firas i de flesta kulturer vid tidpunkt som anges i den kalender som tillämpas. Nyår har i allmänhet inte samma religiösa betydelse, och har i exempelvis Sverige inte samma karaktär av familjehögtid, utan kan lika gärna firas med goda vänner.

Exempel på andra familjehögtider som traditionellt firas inom olika religioner är:

Källor redigera