Fahnehielm är en svensk adlig ätt, nr 406, adlad 1647, introducerad 1652. Släkten härstammar från Östergötland. Stamfadern är ryttaren vid Östgöta ryttare Per Jonsson, vilken 1585 fick bördsrättsbrev på Näs hemman i Torpa socken.[1] Dennes sonson, kaptenen vid Östgöta infanteriregemente Peder Jönsson Kempe, blev vid slaget vid Leipzig 1642 genomstucken med hillebarder, men sägs dock ha räddat fanan genom att gömma den innanför rocken, vilket sägs ha räddat livet på honom. Peder Jönsson Kempe adlades 1647 av drottning Kristina, med namnet taget som erinran av denna episod.[2] Han är begravd i Torpa kyrka, där hans vapen uppsattes.[3]

Fahnehielm
UrsprungÖstergötland
Adlad20 juli 1647
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad22 november 1652
GradAdlig ätt nr 406

Ätten utgick på svärdssidan 1998. Ätten består sedan av en utgift syster, vilken även härstammar från den 1919 på svärdssidan utgångna grevliga ätten Sinclair nr 95.

De anvisningar för inlösen ur krigskassan som under Gustav III:s ryska krig som kallades Fahnehielmare är namngivna efter krigskommissarien och vice presidenten Per Georg Fahnehielm.

I Kummelnäs i Nacka kommun finns en väg som heter Fahnehielmsvägen. Den är uppkallad efter Anton Ludvig Fahnehjelm.

Personer med namnet redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges Ridderskap och Adels kalender 2010 s. 236.. Läst 30 januari 2016 
  2. ^ ”Adelsvapen - Wiki”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fahnehielm_nr_406. Läst 30 januari 2016. 
  3. ^ Elgenstierna, Gustaf (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. "2". sid. 630 

Övriga källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fahnehjelm, 1904–1926.