Första tjeckoslovakiska republiken

Tjeckoslovakiska republiken
	Tjeckoslovakiska republiken
	Československá republika (Tjeckiska)
Flagga	Vapen
	Valspråk: Tjeckiska: Pravda vítězí; ("Sanningen råder")
	Nationalsång: ''Kde domov můj,; Nad Tatrou sa blýska och Podkarpatskiji Rusíny
	Tjeckoslovakien under mellankrigstiden Tjeckoslovakien under mellankrigstiden
Huvudstad	Prag
Språk	Tjeckiska; Slovakiska
Statsskick	Republik
Bildades	28 oktober 1918
– bildades ur	Österrike-Ungern; Tysk-Österrike; Tyskland
Upphörde	30 september 1938
– upphörde genom	Münchenöverenskommelsen
– uppgick i	Andra tjeckoslovakiska republiken; Tyskland; Ungern; Polen
Areal	140 800 kvadratkilometer km² (1938);
Folkmängd; – befolkningstäthet	14 800 000 (1939); 105,1 inv/km²
Valuta	Tjeckoslovakisk koruna

Första tjeckoslovakiska republiken (tjeckiska první Československá republika eller první republika, slovakiska prvá Československá republika eller Prvá republika), refererar till den första tjeckoslovakiska statsbildningen, som fanns åren 1918-1938. Staten kallades vanligtvis Tjeckoslovakien (Československo). Den bestod av de tidigare österrikiska områdena Böhmen, Mähren och Tjeckiska Schlesien (f.d. Österrikiska Schlesien), samt de tidigare ungerska områdena Slovakien och Karpato-Rutenien. Staten upprättades efter Österrike-Ungerns upplösning som en nationalstat för "tjeckoslovaker" men gränsdragningen medförde att knappt 2/3 av befolkningen var tjecker eller slovaker. Gränsområdet mot Tyskland (Sudetlandet) befolkades av över tre miljoner tyskar, i de södra delarna Slovakien och Karpato-Rutenien var ungrarna i majoritet och i återstoden av Karpato-Rutenien var majoriteten rutener/ukrainare. Efter 1933 var Tjeckoslovakien en av då fungerande demokratier i Central- och Östeuropa men de etniska motsättningarna var starka; tyskarna önskade anslutning till Tyskland, ungrarna till Ungern och slovakerna sökte autonomi. Under press från Tyskland och sudettyskarna tvingades Tjeckoslovakien underkasta sig Münchenöverenskommelsen, varigenom Sudetlandet 1 oktober 1938 avträddes till Tyskland, södra delarna av Slovakien och Karpato-Rutenien till Ungern och Zaolzieregionen i Schlesien till Polen. Detta innebar slutet på Första tjeckoslovakiska republiken och början på andra tjeckoslovakiska republiken.

Folkgrupper redigera

Tabell. 1921 års etniska folkräkning^[1]
Region	"Tjeckoslovaker" (Tjecker och Slovaker)	Tyskar	Ungrare	Rutener	Judar	Övriga	Total befolkning
Böhmen	4 382 788	2 173 239	5 476	2 007	11 251	93 757	6 668 518
Mähren	2 048 426	547 604	534	976	15 335	46 448	2 649 323
Schlesien^[2]	296 194	252 365	94	338	3 681	49 530	602 202
Slovakien	2 013 792	139 900	637 183	85 644	70 529	42 313	2 989 361
Karpato-Rutenien	19 737	10 460	102 144	372 884	80 059	6 760	592 044
Tjeckoslovakiska republiken	8 760 937	3 123 568	745 431	461 849	180 855	238 080	13 410 750

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.

Fotnoter redigera

^ Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932
^ 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723

[1] Slovenský náučný slovník, I. zväzok, Bratislava-Český Těšín, 1932

[2] 1921 och 1930 års antal anses inte stämma, då nationalitet räknades efter självbekännelse och många polacker räknade sig som tjecker av oro inför de nya myndigheterna. cf.Zahradnik, Stanisław; and Marek Ryczkowski (1992). Korzenie Zaolzia. Warszawa - Praga - Trzyniec: PAI-press. OCLC 177389723

[1]

[2]