Evelyn Fox Keller
Evelyn Fox Keller, född 20 mars 1936 i New York, död 22 september 2023 i Cambridge, Massachusetts,[8] var en amerikansk fysiker och vetenskapsfilosof.
| Evelyn Fox Keller | |
 | |
| Född | 20 mars 1936 New York, USA |
|---|---|
| Död | 22 september 2023 (87 år) Cambridge, Massachusetts, USA |
| Medborgare i | USA[1] |
| Utbildad vid | Harvard University, filosofie doktor[2] Brandeis University, filosofie kandidat[3] Radcliffe College, masterexamen[2]  |
| Sysselsättning | Fysiker, biograf, kvinnosakspolitiker, biolog, författare, akademiker, universitetslärare, filosof, feminist[4] |
| Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology[5] State University of New York at Purchase Northeastern University University of California, Berkeley New York University |
| Make | Joseph Keller (g. 1963–1976, skilsmässa)[6] |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (2000)[7] John Desmond Bernal Prize (2011) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Dan David-priset | |
| Redigera Wikidata | |
Keller växte upp tillsammans med sina två syskon Frances och Maurice i en fattig judisk familj, där föräldrarna var invandrade från Ryssland. Systern Frances är statsvetare och brodern Maurice biolog. Keller var gift med matematikern Joseph B. Keller och hade två barn. Sonen Jeffrey är mjukvaruutvecklare och dottern Sarah är lärare på universitet.[9]
Keller avlade examen 1957 vid Brandeis University och skrev sin examensuppsats om fysikern Richard Feynmans upptäckter. Hon fortsatte sedan sina studier vid Harvard. Där var hon en av de kvinnor som försökte slå sig fram i en mycket mansdominerad miljö. Doktoranderna bestod av tre kvinnor och hundra män. Keller var missnöjd med utbildningen och har i efterhand beskrivit det som att vid sidan av fysik fick man också lära sig arrogans.[9] Keller avlade doktorsexamen i teoretisk fysik 1963 och kom sedan att forska huvudsakligen inom biologins historia och filosofi men hon är också känd för sin forskning om genus och naturvetenskap.
Bland hennes verk märks en biografi om nobelpristagaren Barbara McClintock. Sensmoralen i denna bok är att kvinnors framgång i vetenskapen är beroende av att de offrar allt annat i livet, men Keller undersöker också mer ingående McClintocks relation till sin forskning.[9] Keller har också utmanat Dennett[10] och Dawkins populära teori om att genetiken är evolutionens "motor".
Bibliografi redigera
- 1984 – A Feeling for the Organism: The Life and Work of Barbara McClintock ISBN 0-8050-7458-9
- 1992 – Secrets of Life, Secrets of Death: Essays on Science and Culture ISBN 0-415-90525-7
- 1996 – Reflections on Gender and Science ISBN 0-300-06595-7
- 2002 – The Century of the Gene ISBN 0-674-00825-1
Källor redigera
- Brown, Andrew. (2000). "Fox among the lab rats" i Guardian 4 nov 2000. [1]
Noter redigera
- ^ Libris, 25 oktober 2010, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, theconversation.com.[källa från Wikidata]
- ^ KELLER, Evelyn Fox (1936- ) (på engelska), Academia.edu, läs online, läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Evelyn Fox Keller (på engelska), Massachusetts Institute of Technology, läs online, läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Joseph Bishop Keller, MacTutor History of Mathematics archive (på engelska), läs online, läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ evelyn-fox-keller.[källa från Wikidata]
- ^ Evelyn Fox Keller (1936–2023) (engelska)
- ^ [a b c] Brown, 2000
- ^ Brown, Andrew (4 november 2000). ”Fox among the lab rats” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/books/2000/nov/04/books.guardianreview6. Läst 8 mars 2018.