Ernst von Feuchtersleben

österrikisk poet

Ernst Maria Johann Karl von Feuchtersleben, född 29 april 1806 i Wien, död där 3 september 1849, var en österrikisk friherre, läkare och författare.

Ernst von Feuchtersleben
Född29 april 1806[1][2][3]
Wien[4]
Död3 september 1849[1][2][3] (43 år)
Wien[4]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike och Kejsardömet Österrike
Utbildad vidWiens universitet
Tintern Grammar
SysselsättningPoet[5], kirurg, fysiker, filosof[5], litteraturkritiker, läkarförfattare, psykiater[5], författare[6]
ArbetsgivareWiens universitet
Redigera Wikidata

Feuchtersleben blev 1834 medicine doktor i Wien, 1847 vice direktor för de medicinsk-kirurgiska studierna där samt 1848 understatssekreterare i undervisningsministeriet, men tog avsked samma år.

Av Feuchterslebens medicinska arbeten kan nämnas Zur Diätetik der Seele (1838; 46:e upplagan 1896; "Hälsans källa eller förmågan att själv hålla sig frisk. Bidrag till själens dietetik", 1856; "Till själens dietetik", 1869), i vilken han ville bevisa, att kroppens hälsa kan bibehållas eller återställas genom själsverksamhetens och viljekraftens stärkande, och Lehrbuch der ärtzlichen Seelenkunde (1845). Han författade även en samling Gedichte (1836; fjärde upplagan 1846) samt Beiträge zur Literatur, Kunst- und Lebenstheorie (två band, 1837–1841). Hans samlade poetiska, kritiska och filosofiska skrifter jämte biografi utgavs i sju band 1851–1853 av Friedrich Hebbel.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] International Music Score Library Project, Ernst von Feuchtersleben, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Ernst Feuchtersleben, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Feuchtersleben, Ernst Freiherr von, vol. 4, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 210.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]