Ernst Nobs
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Endast faktamallen har källor (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ernst Nobs, född 14 juli 1886 i Seedorf, död 13 mars 1957 i Meilen, var en framstående socialdemokrat från Schweiz.
| Ernst Nobs | |
 | |
| Född | 14 juli 1886[1][2][3] Seedorf[4], Schweiz |
|---|---|
| Död | 13 mars 1957[3] (70 år) Meilen[4], Schweiz |
| Begravd | Manegg begravningsplats |
| Medborgare i | Schweiz[3] |
| Sysselsättning | Politiker[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av Nationalrådet i Schweiz, Zürich (1919–1943)[4] Zürichs borgmästare (1942–1943)[4] Förbundsrådsledamot (1944–1951)[4] Förbundspresident (1949–1949)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Han utbildade sig till lärare, arbetade som det i Wynau och Ostermundigen, för att sedermera bli journalist. Han kom att arbeta för Socialdemokraternas partitidningar Freien Innerschweiz och Volksstimme (nedlagd 1996). Detta ledde honom till chefredaktörskapet för dagstidningen Volksrecht. Hans politiska engagemang började 1916 med att han blev invald i Zürich, vilket så småningom gav honom posten Stadtpräsident (borgmästare) 1942-44. Med den äran blev han invald i förbundsrådet. Men han drog sig tillbaka till Zürich-politiken, och arbetade vid Eidgenössisches Finanzdepartement, finansdepartementet. Han blev Bundespräsident, förbundspresident, 1949 efter att ha varit viceordförande 1948. I november 1951 pensionerade han sig.
Han har fått en plats uppkallad i Zürich efter sig.
Källor redigera
- ^ SNAC, Ernst Nobs, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Ernst Nobs, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Historische Lexikon der Schweiz, 1998.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Historische Lexikon der Schweiz, 1998, läst: 20 november 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Förbundsförsamlingens ledamotsdatabas, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]