Erland Josephson
Erland Josephson, född 15 juni 1923 i Kungsholms församling, Stockholms stad, död 25 februari 2012 i Adolf Fredriks församling, Stockholms kommun,[1][2] var en svensk skådespelare, regissör och författare samt chef för Dramaten 1966–1975.[3] Han var verksam vid Helsingborgs stadsteater 1945–1949, Göteborgs Stadsteater 1949–1956 och Dramaten från 1956. Han arbetade ofta tillsammans med gode vännen Ingmar Bergman och var under en period svärson till Edvin Adolphson. Josephson har även medverkat i en rad utländska produktioner. Han skrev såväl romaner som lyrik och dramatik. Josephsons sista roll på Dramaten var som Sagoberättaren i Sultanens hemlighet (2005).
| Erland Josephson | |
 Erland Josephson som nybliven Dramatenchef 1965. | |
| Född | Erland Josephson 15 juni 1923 Kungsholms församling, Stockholms stad |
|---|---|
| Död | 25 februari 2012 (88 år) Adolf Fredriks församling, Stockholms kommun |
| Nationalitet | Svensk  |
| Andra namn | Buntel Eriksson (författarpseudonym för Erland Josephson och Ingmar Bergman i samarbete) |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare, regissör, författare |
| År som aktiv | 1946–2008 |
| Maka | Kerstin Wahlbom (1947–1951; skild) Kristina Adolphson (1959–1989; skild) Ulla Åberg (2000–2012; hans död) |
| Utmärkelser | Guldbaggen för bästa manliga huvudroll 1986 Amorosa, Offret Hedersguldbaggen 2003 |
Biografi redigera
Erland Josephson föddes i Kungsholms församling[4] och växte upp på Kammakargatan[3] på Norrmalm i Stockholm. Han var son till Gunnar Josephson och Maud, ogift Boheman. Fadern ägde och drev Sandbergs bokhandel på Sturegatan.[5]
Som skådespelare förknippades Josephson ofta med Ingmar Bergman, genom sitt mångåriga samarbete med denne på film och teater alltsedan 1940-talet. Erland Josephson hade ingen skådespelarutbildning, men var verksam vid Stockholms studentteater innan han 1945 anställdes vid Helsingborgs stadsteater.[5] År 1956 kom han till Dramaten.[3] Han spelade ofta intellektuella rollfigurer.
På 1970-talet inledde han en internationell filmkarriär med ett antal främst europeiska filmer, oftast av en smalare, mer konstnärligt inriktad karaktär. Han spelade bland annat i Andrej Tarkovskijs Nostalghia (1983) och dennes, på Gotland inspelade, sista film Offret (1986). Detta blev till underlag för Josephsons pjäs En natt i den svenska sommaren.
Han arbetade med ett antal produktioner av författare som Lars Norén och P.O. Enquist på scen och TV/film och skrev och regisserade en del egna filmer, såsom den originella Marmeladupproret (1980).
I Sverige och utomlands filmade han med regissörer som István Szabó, Peter Greenaway, Liliana Cavani, Philip Kaufman, Theo Angelopoulos, Liv Ullmann (vars film Sofie han erhöll flera internationella skådespelarpriser för 1992), Mai Zetterling, Jörn Donner, Lars Molin, Suzanne Osten, Mikael Håfström, Stig Björkman och Unni Straume.
Josephsons parallella yrkesbana som författare inleddes på 1940-talet. Han gav ut diktsamlingar, romaner, noveller, dramatik, bilderböcker och självbiografiska böcker. 1993 och 2007 var han också sommarpratare i Sveriges Radios P1, sistnämnda gången tillsammans med sonen Ludvig. År 1986 fick han en Guldbagge för bästa manliga skådespelare i Offret och Amorösa, och 2004 tilldelades han en Hedersguldbagge för sitt samlade arbete. Ett antal år tidigare tilldelades han även ett hederspris i italienska Rimini. Erland Josephson fick Parkinsons sjukdom 1999 och bidrog till att sprida kunskap om denna sjukdom.[6]
Familj redigera
Erland Josephson var gift med Kerstin Wahlbom (1922–2014), dotter till skådespelaren Nils Wahlbom, från 1947[7] till 1951.[8] Han fick 1951 tvillingsöner i ett förhållande med skådespelaren Annika Tretow (1919–1979).[9][4] Tillsammans med skådespelaren Barbro Larsson fick han 1957 dottern Charlotta Larsson, som även hon är skådespelare. Från 1959[10] till 1989[8] var Josephson gift andra gången med skådespelaren Kristina Adolphson. De fick barnen Ludvig och Fanny Josephson, som är verksamma på teaterns respektive filmens område. Från år 2000 och fram till sin död var Josephson gift för tredje gången med dramaturgen Ulla Åberg.
Regissören och teatermannen Ludvig Josephson var bror till Erland Josephsons farfarsfar, och han var även släkt med konstnären Ernst Josephson, diplomaten Erik Boheman samt konsthistorikern och chefen för Dramaten, Ragnar Josephson.
Filmografi, i urval redigera
- 1946 – Det regnar på vår kärlek
- 1948 – Eva
- 1950 – Till glädje
- 1956 – Sceningång
- 1957 – Som man bäddar...
- 1958 – Nära livet
- 1958 – Ansiktet
- 1968 – Vargtimmen
- 1968 – Flickorna
- 1969 – En passion
- 1970 – Reservatet
- 1970 – Röda rummet (TV-serie)
- 1973 – Viskningar och rop
- 1973 – Scener ur ett äktenskap (TV-serie)
- 1975 – Monismanien 1995
- 1975 – Trollflöjten
- 1976 – Ansikte mot ansikte (TV-serie)
- 1977 – Vårbrytning
- 1977 – Den allvarsamma leken
- 1977 – Al di là del bene e del male
- 1978 – Höstsonaten
- 1978 – En och en
- 1980 – Marmeladupproret
- 1980 – Kärleken
- 1980 – Ett drömspel
- 1981 – Zéb-un-nisá
- 1981 – Montenegro eller Pärlor och svin
- 1982 – Fanny och Alexander
- 1983 – Nostalghia
- 1984 – Bakom jalusin
- 1984 – Efter repetitionen
- 1984 – Dirty Story
- 1984 – Bakom jalusin
- 1985 – De flygande djävlarna
- 1986 – Amorosa
- 1986 – Offret
- 1988 – Varats olidliga lätthet
- 1988 – Hanussen
- 1990 – Möte med Venus
- 1990 – God afton, Herr Wallenberg
- 1990 – Prosperos böcker
- 1991 – Oxen
- 1991 – Rosenbaum (TV-serie)
- 1991 – Skönheten och odjuret (röst)
- 1992 – Sofie
- 1994 – Drömspel
- 1994 – Dansaren
- 1995 – Vendetta
- 1995 – Magisk cirkel
- 1995 – Pakten
- 1995 – Som löven i Vallombrosa
- 1996 – Kristin Lavransdatter
- 1996 – Odysseus blick
- 1997 – Larmar och gör sig till
- 1998 – Den tatuerade änkan
- 1998 – Från regnormarnas liv
- 1998 – Ivar Kreuger (TV-serie)
- 1999 – Magnetisörens femte vinter
- 2000 – Trolösa
- 2000 – Ljuset håller mig sällskap
- 2003 – Saraband (TV-serie)
- 2004 – Dag och natt
- 2006 – Wellkåmm to Verona
- 2006 – Spelar du i kväll?
- 2007 – Det avlägset hemliga - samtal med Erland Josephson
- 2007 – Kashmir på kredit (Kortfilm)
- 2008 – Meeting Andrei Tarkovsky
Filmmanus redigera
- 1956 – Sceningång
- 1961 – Lustgården (tillsammans med Ingmar Bergman)
- 1963 – Sällskapslek
- 1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor (tillsammans med Ingmar Bergman)
- 1967 – Stimulantia
- 1977 – Vårbrytning
- 1977 – Bröderna
- 1978 – En och en
- 1980 – Marmeladupproret
Regi redigera
Teater redigera
Roller redigera
Regi redigera
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1973 | Den dubbla trolösheten La double inconstance |
Pierre de Marivaux | Dramaten |
| 1985 | Broder Eichmann Bruder Eichmann |
Heinar Kipphardt | Dramaten |
Bibliografi redigera
Lyrik redigera
Prosa (romaner, noveller) redigera
- 1946 – Spegeln och en portvakt
- 1947 – Spel med bedrövade artister
- 1948 – Ensam och fri
- 1952 – De vuxna barnen
- 1957 – En berättelse om herr Silberstein
- 1986 – Loppans kvällsvard
- 1987 – Kameleonterna
- 1994 – Gubbröra
- 2009 – Reskamrater
- 2010 – Livets mening och andra bekymmer (med Ulf Peter Hallberg)
Självbiografiskt redigera
- 1989 – Rollen
- 1990 – Sanningslekar
- 1991 – Föreställningar
- 1993 – Självporträtt
- 1995 – Vita sanningar
- 1996 – Svarslös
Dramatik redigera
- 1950 – Kvartett
- 1952 – Villorna
- 1953 – Domaredans
- 1956 – Sällskapslek
- 1958 – Vår egen park
- 1959 – Lille Emanuel och hans faster
- 1960 – Kungen ur leken
- 1960 – Den sköna Helène
- 1963 – Benjamin
- 1963 – Generalskan
- 1964 – Doktor Meyers sista dagar och Kandidat Nilssons första natt
- 1964 – Om vi leker
- 1965 – Dialoger på en avsides ort
- 1967 – Flimmer
- 1968 – Journalisten och poeten
- 1976 – Fladder
- 1981 – Hans och Greta
- 1981 – Lejon i övergångsåldern
- 1984 – En talande tystnad
- 1984 – En hörsägen
- 1985 – Janna, Chris och Charlotte
- 1995 – Magasinet
- 2002 – En natt i den svenska sommaren
- 2006 – Blomsterplockarna
Övrigt redigera
- 1988 – Färgen
Bilderböcker redigera
Priser och utmärkelser redigera
Kommendör av Nordstjärneorden, 16 november 1970.[21]
Se även redigera
- Josephson (släkt)
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
- ^ ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. 26 februari 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 6 juli 2012.
- ^ [a b c] TT (26 februari 2012). ”Erland Josephson död”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/erland-josephson-dod. Läst 26 februari 2012.
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1970
- ^ [a b] Atrium förlag - Erland Josephson
- ^ Parkinsonfonden, minnesord om Erland Josephson och hans insatser för uppmärksamhet omkring sjukdomen
- ^ Stockholms stadsarkiv, Matteus kyrkoarkiv, volym E I a:49 (lysningsbok 1947), nr 411
- ^ [a b] Sveriges befolkning 1990
- ^ Strömberg, Niklas (23 juli 2007). ”"Det är svårt att tala om"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article11144616.ab. Läst 26 februari 2012.
- ^ Stockholms stadsarkiv, Kungsholms kyrkoarkiv, volym E I:59 (lysnings- och vigselbok 1957–1961), s 89
- ^ ”Köpmannen i Venedig”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/k%C3%B6pmannen-i-venedig. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm-0. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Strax innan man vaknar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/strax-innan-man-vaknar. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015.
- ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 221, digital avbildning.
Webbkällor redigera
- Josephson, Erland, Vem är det, s569, 1993
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Erland Josephson.- Erland Josephson på Svensk Filmdatabas
- Erland Josephson i Dramatens rollbok
- Erland Josephson i Libris
- Erland Josephson på Stiftelsen Ingmar Bergmans hemsida.
