Emmanuel Hiel

belgisk författare och poet

Emmanuel Hiel, född 30 maj 1834 i Sint-Gillis-bij-Dendermonde, död 27 augusti 1899 i Schaerbeek, var en flamländsk skald.

Emmanuel Hiel
Född30 maj 1834[1][2][3]
Dendermonde ​eller ​Sint-Gillis-bij-Dendermonde[4]
Död27 augusti 1899[1][2][3] (65 år)
Schaerbeek[4], Belgien
Medborgare iBelgien
SysselsättningPoet[4], politiker, tulltjänsteman[4], författare[5], ämbetsman[4]
Befattning
Professor[4]
Rådman (1879–1884)[4]
Redigera Wikidata
Emmanuel Hiel, minnesmärke i Schaerbeek

Hiel var bokhandlare, tulltjänsteman och lärare vid konservatoriet i Bryssel samt blev 1869 bibliotekarie vid industrimuseet där. Alltifrån sin ungdom anslöt han sig med iver till den flamländska rörelsen och intresserade sig för intima förbindelser mellan flamländsk och tysk kultur.

Hiel debuterade med översättningar från tyskan 1859. Han utmärkte sig i synnerhet som lyriker och flera av hans dikter har tonsatts, såsom kantaten De heldenstam (1859), hymnen De wind (1864), oratorierna Lucifer och De Schelde (med musik av Peter Benoit). Diktsamlingarna är Nieuwe liedekens (1861), Gedichten (1863 och 1868), De liefde in het leven (1871), Bloemeken (1875), Liederen en gezangen voor groote en kleine kinderen (tre band, 1879, med musik av L. Van Ghelume), Werkmansliederen (1883), Soldatenliederen (1884), Zeemansliederen (1884), Historische zangen en vaderlandsche liederen (1885), Monodramen en andere gedichten (1893), Symphoniën en andere gezangen (1894) och Het broodhuis (1897). Dessutom skrev han dramer (Isa, 1874, Jacoba van Beieren, 1880, Mathilda van Denemarken, 1890), litteraturhistoriska uppsatser m.m. Hans patriotiska sånger (bland annat Belgenland och Eer Belgenland) blev mycket uppskattade.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Emmanuel Hiel, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Emmanuel Hiel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] International Music Score Library Project, Emanuel Hiel, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g] läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]