Emilie Petersen
Emilie Charlotta Petersen, född Eckert den 15 juli 1780 i Bostel utanför Berlin[3], död den 10 januari 1859 i Kärda, känd som Mormor på Herrestad, var en svensk godsägare och filantrop. Hon var en pionjär inom den svenska syföreningsrörelsen.
| Emilie Petersen | |
| Född | 15 juli 1782[1] Berlin[1] |
|---|---|
| Död | 10 januari 1859[1][2] (76 år) Kärda församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Missionär[1], filantrop[1] |
| Redigera Wikidata | |
Hon var dotter till den tyske konsuln och hovrådet Johan Christian Eckert och (troligen) Catharina Cecilia Leve och gifte sig år 1800 i Hamburg med den förmögne affärsidkaren Johan Philip Petersen. Hon fick sin utbildning vid Giitschows internatskola i Hamburg. Efter sitt giftermål introducerades hon i Hamburgs intellektuella liv och mötte bland annat filosofen och författaren J G Herder. Paret flydde till Sverige från Hamburg då det ockuperades av franska trupper under Napoleonkrigen 1806.
Emilie och hennes make Johann Philipp Petersen köpte herrgården Herrestad under Napoleonkrigen och flyttade dit 1813, där kom hon att tillbringa resten av livet. Hennes verksamhet fick stor betydelse för hela bygden. Petersen engagerade sig i frikyrkligheten och stödde från 1835 Svenska missionssällskapets verksamhet. Hon arrangerade religiösa sammankomster som kallades "missionsböner", som från 1838 hölls varje månad. De var ett slags religiösa syföreningsmöten. Petersen organiserade en omfattande understödsverksamhet för Herrestads fattiga omgivning, som utgick från godsets verksamhet och som blev välkänd under hennes samtid. Hon grundade bland annat en anstalt för föräldralösa barn, något som gav henne smeknamnet Mormor på Herrestad. Under missväxten på 1830-talet arrangerade hon i samarbete med myndigheterna Fruntimmersföreningen i Kärda, en arbetsförening för socknens kvinnor. Sällskapet utövade principen understöd på religiöst humanitär grund i utbyte mot arbete. Kvinnorna utförde arbetsuppgifter Föreningen gav dem i utbyte mot understöd. Föreningen utökade sin kombinerade arbetsförmedling över alltfler socknar, och blev känd också utomlands. Den mottog bidrag både nationellt och internationellt.
Källor redigera
- Staffan Förhammar: Emilia Petersen i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997), urn:sbl:7133, hämtad 2013-10-24.
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Emilia Petersen, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kärda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00207/C/3 (1795-1861), bildid: C0022316_00319, död- och begravningsbok, s. 620, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018, ”10/1,27/1,Enkefrun Emilia Petersen född Eckhardt? från Herrestad,,1,ålderdomsbr?,77,5,27.....”.[källa från Wikidata]
- ^ ”Mormor på Herrestad”. http://www.mormor.se/?articleId=909&lang=SE. Läst 22 februari 2017.
Litteratur redigera
- Viktor Bengtsson, ’’Mormor på Herrestad (fru Emilie Petersen). Minnesteckning’’ Växjö 1913, 20 s.
- Anna Braw, "Emilie Petersen på Herrestad och Eva Spångberg på Björkelund. Två andliga ledare i Växjö stift." i Växjö stift 850 år. Studier och essäer. Redaktion Lars Aldén, Oloph Bexell och Erik Sidenvall. (Växjö stiftshistoriska sällskap. - Skrifter 25), Artos 2022, sidorna 309–339.
- Lennart Davidsson, ”Mormor på Herrestad” i Mellan Härån och Rasjön 23 (2002), s. 12–21.
- K.A. Rundbäck, Mormor på Herrestad. En kristen livsbild från förra hälvten av 1800-talet. Jönköping 1932, 126 s.
- Cecilia Wejryd, ”Husmoderskapet – ett sätt för kvinnor att vara kyrkligt aktiva i svenskt 1840-tal. Exemplen Maja Stina Larsdotter och Emilie Petersen” i Kyrkoliv i 1800-talets Sverige. Festskrift till Oloph Bexell. (Bibliotheca Theologiæ Practicæ 87), 2007, s. 284–307.
- Göran Åberg, Emilie Petersen, "Mormor på Herrestad" och hennes nätverk. (Växjö stiftshistoriska sällskap - Skrifter 14.) Växjö 2005, 251 s.
Externa länkar redigera
- Mormors på Herrestad webbplats
- ”Idun” (pdf). Idun (Frithiof Hellberg) (26 (705)): s. 409-424. 13 juni 1900. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1900/pdf/1900_26.pdf.