Egyptisk blålotus (Nymphaea caerulea) är en art i familjen näckrosväxter som förekommer i tropiska nordöstra Afrika och söderut till Sydafrika. Den används som akvarieväxt i Sverige. Systematiskt är arten svårplacerad och släktskapet med stjärnlotus (N. nouchali) och kaplotus (N. capensis) är inte fullt utrett. Egyptisk blålotus hör dock hemma i Afrika, medan stjärnlotusen hör hemma i Asien till Australien.

Egyptisk blålotus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
OrdningNäckrosordningen
Nympheales
FamiljNäckrosväxter
Nymphaeaceae
SläkteNäckrossläktet
Nymphaea
ArtEgyptisk blålotus
N. caerulea
Vetenskapligt namn
§ Nymphaea caerulea
AuktorSavigny, 1802

Biologi och utbredning redigera

Egyptisk blålotus är en flerårig, vattenlevande ört. Bladen blir 30-40 cm och är ovala till rundade, endast svagt vågiga vid bladfästet. De är mörkt gröna, ibland med purpur fläckar på undersidan. Bladundersidan är rosa till purpurfärgad. Blommorna hålls ovanför vattenytan, de är öppna på dagen, svagt doftande och blir 7-15 cm i diameter. Foderbladen är fyra och kronbladen är 14-20 stycken, ljust blå med vit bas. Vitblommande plantor förekommer.

Den asiatiska stjärnlotusen (N. nouchali) liknar mycket egyptisk blålotus och släktskapet är inte fullt utrett. Den asiatiska arten har något mindre blommor och mindre blad med oregelbundet vågiga bladkanter. En annan liknande art är kaplotus (N. capensis) som även den har vågiga eller tandade blad. Kaplotusens blommor är mycket större än de hos egyptisk blålotus och de är vanligen kraftigare blå.

Användning redigera

Blå lotus var en enteogen i det forntida Egypten. Den har en angenäm doft och användes i parfym och doftoljor.

Synonymer redigera

För vetenskapliga synonymer, se Wikispecies.

Externa länkar redigera