Egentliga skogsråttor (Neotoma) är ett släkte i familjen hamsterartade gnagare med omkring 20 arter som förekommer i Central- och Nordamerika.

Egentliga skogsråttor
Neotoma magister
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljMusliknande gnagare
Myomorpha
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljNeotominae
SläkteEgentliga skogsråttor
Neotoma
Vetenskapligt namn
§ Neotoma
AuktorOrd & Say, 1825
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Det vetenskapliga släktnamnet är sammansatt av de grekiska orden neos (ny) och tomos (skära, gnaga). Det syftar på en ny upptäckt form av gnagare.[1]

Utseende redigera

Arterna når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 15 och 23 cm samt en svanslängd av 7,5 till 24 cm. Vikten är 200 till 450 gram. Pälsen kan vara mjuk eller grov. Ovansidan har en ljusgrå till sandfärgade eller kanelfärgade päls, undersidan är ännu ljusare eller helt vit. Undantaget är arten Neotoma chrysomelas som har en tydlig rödbrun färg. Utformningen av svansens hårbeklädnad varierar mellan arterna.[2]

Utbredning och habitat redigera

Utbredningsområdet sträcker sig från nordvästra Kanada till Nicaragua. Egentliga skogsråttor vistas i många olika habitat som till exempel torra öknar, fuktiga skogar eller klippiga bergstrakter.[2]

Ekologi redigera

Arterna är främst aktiva på natten och de håller ingen vinterdvala. De vistas vanligen på marken eller i lägre delar av träd och buskar. Vuxna individer lever utanför parningstiden vanligen ensamma eller i små grupper. Födan utgörs främst av växtdelar som rötter, frön, stjälkar, kaktusväxter och blad samt av några ryggradslösa djur.[2]

Egentliga skogsråttor bygger sina bon av grenar, rötter, ben, stenar och andra lämpliga föremål som de hittar under sina vandringar. Flera arter bygger boet på marken, ofta gömt mellan större rötter och klippor. Hos andra arter ligger boet i träd, till exempel i mangroveträsk. Boet används vanligen av en enda individ men övertas ofta av en individ från nästa generation och byggs vidare. Så kan boet få en diameter upp till två meter.[2]

Könsmognaden infaller för ungdjur av arten Neotoma lepida efter två månader och för arten Neotoma cinerea efter två år. Honor kan para sig hela året men får vanligen endast upp till tre kullar per år (sällan upp till sju). Efter dräktigheten som varar 30 till 40 dagar föds upp till fyra blinda ungar. Ungarna öppnar ögonen efter två till tre veckor och fyra veckor efter födelsen slutar honan med digivning. En individ i fångenskap levde 7 år och 8 månader.[2]

Egentliga skogsråttor och människor redigera

När individerna samlar material för sina bon tar de gärna skimrande föremål. Hittar de något som är mer åtråvärt lämnar de det första föremålet på plats och tar det nya.[2] Därför betecknas de på engelska även som "trade rats" eller "pack rats". Likadant betecknas personer som lider av samlarsjuka.

Egentliga skogsråttor skapar med tiden stora avfallshögar. Avfallshögar från tidigare epoker kan vara förstenade och de används av biologer och paleoklimatologer för att få en bild av de ekologiska och klimatiska förhållandena under gångna tidsperioder.[3]

Flera arter med begränsat utbredningsområde, främst på öar, är hotade i beståndet genom habitatförstörelse och införda fiender. Några arter listas redan som utrotad (se listan).[4]

Systematik redigera

Enligt Wilson & Reeder (2005) utgörs släktet av 22 arter fördelade på tre undersläkten.[2][4][5]

Magdalenaråttan (Xenomys nelsoni) och Allens skogsråtta (Hodomys alleni) som vissa zoologer räknar till släktet står enligt Wilson & Reeder i sina egna släkten.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 21 juli 2011.

Noter redigera

  1. ^ Cornely & Baker (16 juni 1986). Neotoma mexicana (på engelska). Mammalian Species #262. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-262-01-0001.pdf. Läst 18 oktober 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g] Nowak, R. M. (1999) sid. 1350/52 online
  3. ^ Packrat Midden Research in the Grand Canyon Arkiverad 14 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] Neotoma på IUCN:s rödlista, besökt 22 maj 2012.
  5. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Neotoma (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor redigera

  • Nowak, Ronald M. 1999 Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar redigera