Edward Cornelis Florentius Alfonsus Schillebeeckx, född 12 november 1914 i Antwerpen, Belgien, död 23 december 2009 i Nijmegen, Nederländerna, var en belgisk romersk-katolsk teolog. Han tillhörde dominikanorden. Schillebeeckxs böcker i ämnet teologi översattes till många språk, och hans bidrag till Andra Vatikankonciliet gjorde honom känd över hela världen.

Edward Schillebeeckx
Edward Schillebeeckx, 1979.
Född12 november 1914[1][2][3]
Antwerpen[4]
Död23 december 2009[5][1][2] (95 år)
Nijmegen[4], Nederländerna
Medborgare iBelgien[4]
Utbildad vidUniversitetet i Paris
St Joseph College, Turnhout
SysselsättningTeolog[6], författare, universitetslärare[7], katolsk präst
ArbetsgivareRadboud Universitet Nijmegen (1958–1982)[7]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Katholieke Universiteit Leuven (1974)[4]
Erasmuspriset (1982)[4]
Gouden Ganzenveer (1989)
Hedersdoktor vid Laval Universitet (1993)[8]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Schillebeeckx erhöll sin utbildning hos jesuiter i Turnhout; 1934 inträdde han i dominikanorden. Han studerade teologi och filosofi vid Leuvens katolska universitet. 1941 blev han prästvigd, och från 1943 ägnade han sig åt att föreläsa om Thomas av Aquino och thomism i Leuven. Senare bedrev Schillebeeckx fördjupade studier vid dominikanernas Le Saulchoir i närheten av Paris. Vid Le Saulchoir kom Marie-Dominique Chenu och Yves Congar att introducera Schillebeeckx i den moderna teologin.

År 1952 disputerade Schillebeeckx på avhandlingen De sacramentele heilseconomie, ett ämne inom sakramentsteologi. Sex år senare, 1958, installerades han som professor i dogmatisk teologi och teologisk historia vid Katolska universitetet i Nijmegen.

Från 1962 till 1965 avhölls Andra Vatikankonciliet inom Romersk-katolska kyrkan. Flera av Schillebeeckxs artiklar och inlägg kom att ha inflytande över konciliets dogmatiska konstitutioner, de dokument som delades ut till samtliga konciliefäder för debatt och godkännande. I konciliets kölvatten grundade Schillebeeckx, Chenu, Congar, Karl Rahner och Hans Küng den reformvänliga tidskriften Concilium.

Schillebeeckx publicerade flera verk om Jesus Kristus; dessa fann en vid läsekrets, men Schillebeeckxs renlärighet ifrågasattes. På uppmaning av Troskongregationen kallades Schillebeeckx till Rom för att förklara sina ståndpunkter. Kardinal Franjo Šeper och dåvarande ärkebiskop Joseph Ratzinger kritiserade Schillebeeckxs kristologi och anklagade denne för att förneka Kristi uppståndelse som ett för tron objektivt och oeftergivligt faktum.

Bibliografi (i urval) redigera

  • De sacramentele heilseconomie (Antwerpen 1952)
  • Christus, sacrament van de Godsontmoeting (Bilthoven 1959)
  • Op zoek naar de levende God (Nimwegen 1959)
  • Openbaring en theologie (Bilthoven 1964)
  • God en mens (Bilthoven 1965)
  • Wereld en kerk (Bilthoven 1966)
  • De zending van de kerk (Bilthoven 1968)
  • Jezus, het verhaal van een levende (Bloemendaal 1974)
  • Gerechtigheid en liefde, genade en bevrijding (Bloemendaal 1977)
  • Pleidooi voor mensen in de kerk. Christelijke identiteit en ambten in de kerk (Baarn 1985)in de westerse cultuur (Baarn 1986) - tr. On Christian faith: the spiritual, ethical and political dimensions (New York 1984)
  • Mensen als verhaal van God (Baarn 1989)
  • The Eucharist (2005/1948)

Fördjupningslitteratur redigera

  • The Praxis of the Reign of God: an introduction to the theology of Edward Schillebeeckx. Eds. Mary Catherine Hilkert and Robert J. Schreiter. 2 ed. New York: Fordham University Press 2002. ISBN 0-8232-2022-2

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Edward Schillebeeckx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, E Schillebeeckx, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] ODIS, läst: 13 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
  6. ^ BeWeB, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Osmund Schreuder, Proeven van eigen cultuur, vijfenzeventig jaar Katholieke Universiteit Nijmegen 1923-1998 Deel II 1960-1998, 19981998, ISBN 90-5625-040-X, E.C.F.A. Schillebeeckx.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.ulaval.ca.[källa från Wikidata]