Edmond Lebœuf
Edmond Lebœuf, född 5 december 1809, död 7 juni 1888, var en fransk militär.
| Edmond Lebœuf | |
 Edmond Lebœuf, 1850. | |
| Född | 5 december 1809[1] Paris |
|---|---|
| Död | 7 juni 1888[2][1] (78 år) Bailleul, Frankrike |
| Begravd | Bailleul |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École polytechnique École d'application de l'artillerie et du génie  |
| Sysselsättning | Politiker[3], militär |
| Befattning | |
| Ornes chefsjurist (1864–1871) Adjutant, Napoleon III (1866–) Frankrikes krigsminister (1869–1870) Generalmajor, Rhenarmén (1870–1870) Senator i andra franska kejsardömet (1870–1870)[3] | |
| Utmärkelser | |
| Médaille militaire (1867)[4] Marskalk av Frankrike Storkors av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Lebœuf blev officer vid artilleriet 1833, överste och regementschef 1852, brigadgeneral 1854, samt marskalk av Frankrike 1870. Han utmärkte sig under Krimkriget 1854-56 som artilleristabschef vid Sevastopol och i 1859 års fälttåg som chef för artilleriet. Lebœuf var 1864-68 president i artillerikommittén. Åren 1868-69 var han chef för 6:e armékåren och 1869-70 krigsminister. Han nedlade stora förtjänster på infanteriets och artilleriets nybeväpning och förklarade i juli 1870 armén fullt krigsberedd. Vid krigsutbrottet samma år var han generalstabschef vid Rhenarmén och blev 10 augusti chef för 3:e armékåren, med vilken han tillfångatogs vid Metz kapitulation.
Källor redigera
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1092-93