Edmond Fitzmaurice, 1:e baron Fitzmaurice
Edmond George Fitzmaurice, 1:e baron Fitzmaurice, född den 19 juni 1846 i London, död den 21 juni 1935 i Bradford on Avon, var en brittisk politiker och skriftställare, son till Henry Petty-Fitzmaurice, 4:e markis av Lansdowne, yngre bror till Henry Petty-Fitzmaurice, 5:e markis av Lansdowne. Gift 1889-1894 med Caroline FitzGerald.
| Edmond Fitzmaurice, 1:e baron Fitzmaurice | |
 | |
| Född | 19 juni 1846[1][2][3] Lansdowne House, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 21 juni 1935[1][2][3] (89 år) Bradford on Avon, Storbritannien |
| Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Eton College  |
| Sysselsättning | Politiker[4][5], historiker, barrister[6] |
| Befattning | |
| Ledamot av Kronrådet Ledamot av Förenade kungarikets 20:e parlament Storbritanniens 20:e parlament, Calne (1868–1874)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 21:a parlament Storbritanniens 21:a parlament, Calne (1874–1880)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament Storbritanniens 22:a parlament, Calne (1880–1885)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament Storbritanniens 26:e parlament, Cricklade (1898–1900)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament Storbritanniens 27:e parlament, Cricklade (1900–1906)[7] Kansler för hertigdömet Lancaster (1908–1909) | |
| Politiskt parti | |
| Liberal Party | |
| Maka | Caroline FitzGerald (g. 1889–)[8][9] |
| Föräldrar | Henry Petty-Fitzmaurice, 4:e markis av Lansdowne[8] Emily Petty-Fitzmaurice, Marchioness of Lansdowne[8] |
| Släktingar | Henry Petty-Fitzmaurice, 5:e markis av Lansdowne (syskon)[8] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the British Academy | |
| Redigera Wikidata | |
Fitzmaurice blev 1868 medlem av underhuset, som han tillhörde till 1885, då han på grund av sjuklighet avböjde återval, inträdde där ånyo 1898 och förflyttades i december 1906 som peer (baron Fitzmaurice; han var förut känd som lord Edmond Fitzmaurice) till överhuset för att som understatssekreterare för utrikes ärenden i den liberala ministären Campbell-Bannerman inför lorderna företräda regeringens utrikespolitik. Han blev i oktober 1908 kansler för hertigdömet Lancaster i ministären Asquith och avgick av hälsoskäl i juni 1909.
Fitzmaurice utsågs 1881 till en av kommissarierna för reorganisationen enligt Berlinfördraget av de turkiska provinsernas förvaltning, var 1883 brittisk fullmäktig vid Londonkonferensen om Donauseglationens ordnande, 1882-85 understatssekreterare för utrikesärenden (under lord Granville i Gladstones andra ministär) och åtnjöt allmänt anseende som auktoritet i Balkanpolitiska frågor. Bland alstren av Fitzmaurices historisk-biografiska författarskap kan nämnas Life of William, Earl of Shelburne (3 band, 1875-76), Sir William Petty, the Political Economist (1895) och Life of Granville George Leveson-Gower, second earl Granville (2 band, 1905).
Källor redigera
Tryckta källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Fitzmaurice, Edmond George Petty-F., baron Fitzmaurice, 1904–1926.
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Edmond Fitzmaurice, 1st Baron Fitzmaurice, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Edmond George Petty Petty-FitzMaurice, 1st and last Baron FitzMaurice, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]