Drammensfjorden

Drammensfjorden är en fjord i södra Norge som mynnar ut på yttre Oslofjordens västra sida. Därifrån sträcker den sig mot norr och nordväst. Längst in i fjorden har Drammenselva sitt utlopp. Där ligger även staden Drammen som har sitt namn efter fjorden.

Fjorden är till stor del omsluten av områden som tillhör Buskerud fylke, men i väst och sydväst ligger Vestfold intill fjorden. Landområdet på ostsidan av fjorden kallas Hurumhalvøya och skiljer Drammensfjorden från Oslofjorden.

I Drammensfjorden mellan Svelvik i Vestfold fylke på västsidan och Verket i Hurum kommun på ostsidan, bildar fjorden ett smalt sund. Sundet trafikeras av en bilfärja. Denna insnävning, tillsammans med den vattenrika Drammenselva, gör att fjorden innanför innehåller bräckt vatten. Ytvattnet i fjorden är sötvatten, vilket gör så att badplatserna är fria från maneter, men på djupet blir vattnet saltare, så det finns saltvattenfisk som torsk, sej, flundra och makrill i fjorden. Överraskande nog är det också hittat ett stort och nästan oskadat korallrev på 10–20 meters djup i fjorden.

Föroreningar redigera

Drammensfjorden var för några^[när?] årtionden sedan förorenad. Avloppsrening och förändring av industrierna i Drammen har emellertid gjort så att vattnet är mycket renare. Lax och öring går därför återigen att fånga i fjorden, Drammenselva, Lierelva och Åroselva. Drammensfjordens avrinningsområde är bland Norges viktigaste områden för lax, men har haft problem med parasiten Gyrodactylus. Avrinningsområdet är det tredje största vattensystemet i Norge. Vattenföringen vid utloppet är cirka 300 m³/s.

Historia redigera

Drammensfjorden är känd från vikingatiden under namnet Dramn eller Drofn, ord som man^[vem?] tror betyder oklart vatten eller vågor. Bland annat berättar Snorre Sturlason att Olav den helige gömde sig för Knut den store i en fjord som hette Dramn. Vid denna tid stod vattnet 4–5 meter högre,^{[källa behövs]} och fjorden sträckte sig ända upp till Hokksund.