Dragqueen
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Dragqueen, druga eller dragdrottning, är en person, vanligen manlig, som ikläder sig typiska kvinnliga attribut, ofta i överdriven tappning, i underhållningssyfte. Dragqueen ska inte förväxlas med transperson. Dragqueens brukar uppträda som artister eller partyminglare. Föreställningar där en ensemble med dragqueens uppträder kallas för dragshow.
_in_2023_(7_av_9).jpg)
Äldsta kända exemplet där "drag" används för att referera till manliga skådespelare uppklädda i kvinnokläder härstammar från 1870.[1] Druga är svensk gayslang för manlig dragshowartist. Inom dragkulturen finns en mängd olika subgenrer.
Dragshow redigera
Dragshow är en form av underhållning där personer uppträder utklädda till motsatt kön eller spelar på motsättningar mellan könsrollerna. Vanligt förekommande i HBTQ-kulturen, dels som showartist, dels som partyminglare.
En man utklädd till kvinna kallas dragqueen, druga eller dragdrottning. En kvinna utklädd till man kallas dragking eller dragkung. Druga är svensk gayslang för manlig dragshowartist.
Television redigera
I svensk teve är kanske de mest kända profilerna Babsan, Rickard Engfors och Christer Lindarws After Dark. Båda har varit med och tävlat i Melodifestivalen, samt i en rad andra underhållningsprogram. I Amerika har drag fått ett stort genombrott i media genom talangjakten Rupauls dragrace, där en av USA:s mest prominenta dragqueens, RuPaul, leder deltagarna i tävlingen om titeln "Amerikas nästa dragsuperstjärna". Ukraina skickade drugan Verka Serduchka att representera landet i Eurovision Song Contest 2007. Även den norska dragshowgruppen Queentastic var med i Norges uttagning till Eurovision 2006.
Kända dragshowartister redigera
Sverige redigera
Kritik redigera
Dragqueen anses av vissa vara transfobiskt, då det ses som underhållning medan transpersoner förtrycks.[2] Det kan även anses anspela på ett könsbinärt samhälle, och definierar kvinnor som smink och kläder.[3] Samtidigt finns det en viktig åtskillnad mellan identitet och performativitet att ta hänsyn till i denna kritik.
Det har också framförts kritik mot att dragqueens läser sagor för barn, så kallat drag queen story hour, då detta tros vara sexualiserande och utgöra ett ideologiskt uttryck.[källa behövs] Förespråkare menar istället att barns fantasier och sagor inte ska begränsas av normer.[4]
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Felix Rodriguez Gonzales (26 June 2008). ”The feminine stereotype in gay characterization: A look at English and Spanish”. Languages and Cultures in Contrast and Comparison. Pragmatics & beyond new series v 175. Philadelphia: John Benjamins Publishing Company. Sid. 231. ISBN 978-90-272-9052-6. OCLC 860469091. https://books.google.com/books?id=2Sk6AAAAQBAJ&pg=PA221. Läst 29 april 2017.
- ^ Ford, Zack. ”The Quiet Clash Between Transgender Women and Drag Queens”. Think Progress. Arkiverad från originalet den 12 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160212100047/http://thinkprogress.org/lgbt/2014/06/25/3449462/drag-queens-trans-women/. Läst 22 februari 2016.
- ^ Coles, Charlotte. ”The Question of Power and Authority in Gender Performance: Judith Butler’s Drag Strategy”. eSharp Issue 9. 2. http://www.gla.ac.uk/media/media_41211_en.pdf. Läst 25 februari 2016.
- ^ Region Halland (2022-03-25) Drag Queen Story Hour (2–9 år), läst 2022-12-22