Douglasekorre
Douglasekorre (Tamiasciurus douglasii[2][3][4][5][6][7]) är en däggdjursart som först beskrevs av John Bachman 1839. Tamiasciurus douglasii ingår i släktet Tamiasciurus och familjen ekorrar.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
| Douglasekorre Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Tamiasciurus |
| Art | Douglasekorre T. douglasii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tamiasciurus douglasii | |
| Auktor | (Bachman, 1839) |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskriving redigera
Arten blir 27 till 35,5 cm lång, inklusive en 10 till 16 cm lång svans. Vikten varierar mellan 141 och 312 g. Pälsen har under sommaren en rödbrun till gråbrun färg på ovansidan, ofta med orange eller svarta spetsar, och undersidan är ljust till mörkt orange, ibland med vitaktiga markeringar. Genom den orange färgsättningen på undersidan kan Douglasekorren lätt skiljas från amerikansk röd ekorre (Tamiasciurus hudsonicus). Ovansidan på den yviga svansen är likadant färgad som ryggen, med undantag för den svarta svansspetsen. Undersidan är rödbrun i mitten, mörkande till svart på sidorna, och omgiven av ljust orange till vitt på båda sidorna. Vuxna individer har dessutom en svart strimma på varje kroppssida där den brunaktiga ovansidan möter den orange undersidan. Artens vinterpäls är mera gråaktig, utan eller med svagare sidostrimma och med blek undersida så att den orange undersidan blir otydlig. Nordliga populationer kan ha örontofsar under vintern.[10]
Utbredning redigera
Denna ekorre förekommer i Pacific Northwest i västra Nordamerika. Utbredningsområdet sträcker sig från södra British Columbia till centrala Kalifornien.[1]
Ekologi redigera
Habitatet utgörs av barrskog och undantagsvis blandskog. Douglasekorren är dagaktiv och klättrar huvudsakligen i trädkronorna. Den håller ingen vinterdvala men stannar i boet under mycket kalla dagar. Under sommaren bygger arten ett bo av växtdelar som grenar, mossa, lav och bark i trädkronorna; ibland kan övergivna fågelbon användas. Vinterboet utgörs av hål i trädstammar som sprickor eller tomma hackspettsbon. De kan även inrätta hålor under sina matgömmor. Hanar och honor lever ensamma utanför parningstiden. Reviret är vanligen 1 till 1,5 hektar stort. Arten har olika läten för kommunikationen över längre sträckor.[10]
Föda och predation redigera
Douglasekorren äter olika växtdelar som frön, vilket utgör deras stapelföda, men också nötter, svampar, unga växtskott, löv, sav, frukter och bär. I mindre grad ingår leddjur, fågelägg och fågelungar i födan. Liksom den europeiska ekorren skapar den gömmor med mat för vintern.[10]
Artens naturliga fiender utgörs bland annat av mårddjur, rödlo, prärievarg, rävar, tamkatt, rovfåglar och ugglor.[10]
Fortplantning redigera
En hane och en hona bildar ett monogamt par, men endast under en parningssäsong, inte över hela livet. Beroende på utbredning sträcker sig parningstiden från januari till augusti eller bara från mars till maj. Honor får vanligen en kull per år, ibland två. Dräktigheten varar 36 till 40 dagar varpå 1 till 8 ungar föds, oftast 4 till 6. Ungarna är i början nakna och blinda med en vikt av 13 till 18 g. De får fullständig päls efter cirka 18 dagar och öppnar ögonen efter 26 till 36 dagar. Efter 6 veckor börjar ungarna med fast föda och efter ungefär 9 veckor slutar modern med digivning. Den första parningen sker vanligtvis nästa sommar.[10]
Underarter redigera
Catalogue of Life listar två underarter:[8]
- T. d. douglasii (Bachman, 1839)
- T. d. mollipilosus (Audubon and Bachman, 1841)
Källor redigera
- ^ [a b c] Cassola, F. 2016 Tamiasciurus douglasii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Tamiasciurus douglasii, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/Tamiasciurus+douglasii/match/1. Läst 18 november 2017.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e] Jennifer Pfau (2004). ”Douglas's squirrel” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Tamiasciurus_douglasii/. Läst 13 maj 2020.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Douglasekorre.
Wikispecies har information om Tamiasciurus douglasii.
