Deutsche Reichsbahn (Östtyskland)

Statlig organisation, järnvägsbolag
Bransch	järnvägstransport
Tillkomst	1 september 1945
Chef	Wilhelm Fitzner, Willi Besener, Willi Kreikemeyer, Erwin Kramer, Otto Arndt, Herbert Keddi, Hans Klemm, Heinz Dürr
Styrelsemedlem	Albert Ganzenmüller, Wilhelm Kleinmann, Carl Krecke, Julius Dorpmüller
Land	Östtyskland
Bolagsform	Extrahaushalt
Dotterorganisation	Reichsbahndirektion Dresden, Reichsbahndirektion Erfurt, Reichsbahndirektion Halle
Säte	Berlin
Ersatt av	Deutsche Bahn
Ersätter	Deutsche Reichsbahn
Upphörde	31 december 1993

Deutsche Reichsbahn (DR), formellt Deutsche Reichsbahn der DDR, var namnet på statsjärnvägarna i Östtyskland 1949-1993. Namnet härstammar från Deutsche Reichsbahn, som namn för de tyska statsjärnvägarna från Weimarrepubliken 1920 och framåt fram till delningen av Tyskland i två stater 1949. I Västtyskland bytte den statliga järnvägen namn till Deutsche Bundesbahn, men i den östra delen behöll man bland annat av rättighetsskäl namnet. Efter Tysklands återförening slogs de västtyska och östtyska verksamheterna ihop i ett bolag under namnet Deutsche Bahn 1993.

Historia redigera

I den sovjetiska ockupationszonen valde man behålla namnet Deutsche Reichsbahn av rättighetsskäl. I Potsdamöverenskommelsen faslogs att rättigheterna att driva trafik i Berlin enbart gällde Deutsche Reichsbahn. Vid Potsdamkonferensen hade de allierade inte någon avsikt att Tyskland skulle delas utan tvärtom hållas samman, så beteckningen avsåg egentligen det gemensamma nationella bolaget. Genom att fortsätta använda samma namn kunde det östtyska bolaget hävda rätten att trafikera det ockuperade Berlin. Förutom Östberlin, den sovjetiska sektorn, hade man fram till 1984 hand om pendeltåg även i Västberlin, västmakternas sektorer.

Järnvägen fick en viktig roll i den östtyska ekonomin vilket främst berodde på de bristfälliga vägarna och bristerna i landets fordonsproduktion, i likhet med andra kommunistländer. Man fick också ut mer av järnvägen vad gäller transport- och energikostnader. Östtyskland hade ändå bäst vägar och flest bilar per invånare av kommunistländerna.

Uniformer redigera

Konduktör vid biljettvisering med gradbeteckning för Reichsbahn-Assistent, ca 1978

T.v.:Lärling med fackskola. T.h.: Reichsbahn-Amtmann.

Reichsbahn-Hauptassistent som tågklarerare.

Grader och gradbeteckningar vid Deutsche Reichsbahn der DDR mellan 1974 och 1991. Även innehavare av högre grader bar uniform och gradbeteckningar.

Tjänstegrad	Förklaring	Axelträns
Lehrling Teilausbildung	Lärling utan fullständig grundskola
Lehrling Abgang 8. Klasse	Lärling med grundskola
Lehrling Abgang 10. Klasse	Lärling med fackskola
Lehrling Abgang 10. Klasse Berufsausbildung mit Abitur	Lärling med studentexamen
Reichsbahn-Unterassistent	Lägsta graden i ranggrupp I
Reichsbahn-Assistent
Reichsbahn-Oberassistent
Reichsbahn-Hauptassistent	Högsta grader i ranggrupp I
Reichsbahn-Untersekretär	Lägsta graden i ranggrupp II
Reichsbahn-Sekretär
Reichsbahn-Obersekretär
Reichsbahn-Hauptsekretär	Högsta graden i ranggrupp II
Student der Ingenieurschulen	Student vid ingenjörsteknisk skola
Student der Hochschule	Student vid transporthögskolan
Absolvent der Hochschule	Examen från transporthögskolan
Reichsbahn-Inspektor	Lägsta grader i ranggrupp III
Reichsbahn-Oberinspektor
Reichsbahn-Amtmann
Reichsbahn-Oberamtmann	Högsta graden i ranggrupp III
Reichsbahn-Rat	Lägsta graden i ranggrupp IV
Reichsbahn-Oberrat
Reichsbahn-Hauptrat	Högsta graden i ranggrupp IV
Reichsbahn-Direktor	Lägsta graden i ranggrupp V
Reichsbahn-Oberdirektor
Reichsbahn-Hauptdirektor
Stellvertreter des Generaldirektors der DR	Ställföreträdande generaldirektör
Stellvertreter des Generaldirektors der DR, Staatssekretär, Stv. Minister	Ställföreträdande generaldirektör, statssekreterare, biträdande minister
Minister für Verkehrswesen und Generaldirektor der DR	Kommunikationsminister och generaldirektör