Derek Leonard Roy, född 4 maj 1983 i Ottawa, Ontario, är en kanadensisk före detta professionell ishockeyspelare. Roy spelade för Kitchener Rangers i OHL då han 2001 blev draftad som nummer 32, i den andra rundan, av Buffalo Sabres. Efter ytterligare två säsonger i OHL, varvade han spel med Rochester Americans i AHL med spel i NHL med Sabres. Säsongen 2005/06 slog han sig in i Sabres trupp på allvar och hade spelat 549 grundseriematcher för klubben fram till 2012. Han lämnade laget samma år och representerade därefter, mellan 2012 och 2015, fem olika NHL-klubbar: Dallas Stars, Vancouver Canucks, St. Louis Blues, Nashville Predators och Edmonton Oilers.

Derek Roy
Derek Roy - Edmonton Oilers.jpg
NationalitetKanada Kanada
Född4 maj 1983 (40 år),
Ottawa, Ontario, Kanada
Spelardata
PositionCenter
SkjuterVänster
Längd175 cm
Vikt85 kg
Klubbar
Spelade förKitchener RangersRochester AmericansBuffalo SabresDallas StarsVancouver CanucksSt. Louis BluesNashville PredatorsEdmonton OilersSC BernAvangard OmskTraktor TjeljabinskLinköping HCEHC Red Bull München
Övrigt
NHL-draftad32:a totalt, 2001
Buffalo Sabres
Proffsår2003–2021

Inför säsongen 2015/16 lämnade han Nordamerika för spel i Europa, med SC Bern i NLA. Han vann schweiziskt guld med SC Bern och var den spelare som avgjorde finalserien. Säsongen därpå spelade Roy både för Avangard Omsk och Traktor Tjeljabinsk i ryska KHL. Mellan 2017 och 2019 spelade han för Linköping HC i SHL, innan han avslutade karriären med två säsonger i Tyskland för EHC Red Bull München i DEL.

Roy spelade för Kanada vid OS i Pyeongchang 2018, där han tilldelades ett brons. Han också spelat två VM-turneringar; 2008 i Kanada och 2009 i Schweiz. Vid båda tillfällena tog Kanada silver. Som junior representerade han Kanada och tog ett JVM-silver 2003.

Karriär redigera

Klubblag redigera

Vid 16 års ålder gjorde Roy sin första säsong i OHL, med Kitchener Rangers, 1999/00. Han vann lagets interna poängliga med 87 poäng på 66 matcher och blev utsedd till årets rookie i OHL. Säsongen därpå stod han för 81 poäng på 65 matcher (42 mål, 19 assist). Under sommaren 2001 valdes han i den andra rundan, som nummer 32, av Buffalo Sabres vid NHL-draften. Säsongen därpå blev Roys poängmässigt bästa i OHL då han noterades för 89 poäng (43 mål, 46 assist) på 62 matcher. Under hösten 2002 spelade han med Sabres under försäsongen, men återvände till OHL för ytterligare en säsong med Rangers. Han utsågs till lagkapten och klubben vann mästerskapet: på 21 matcher i slutspelet stod Roy för 32 poäng och tilldelades efter säsongen Stafford Smythe Memorial Trophy som turneringens mest värdefulla spelare.

Säsongen 2003/04 inledde Roy med Sabres dåvarande farmarlag, Rochester Americans, i AHL. Efter att ha snittat en poäng per match på 26 matcher med Americans, kallades han upp till Sabres och tillbringade den större delen av säsongen med Buffalo. Han gjorde NHL-debut den 13 december 2003 och gjorde sitt första NHL-mål i sin fjärde match, den 23 december samma år i en match mot Ottawa Senators. Under sin första NHL-säsong stod Roy för 19 poäng på 49 matcher (nio mål, tio assist). På grund av lock-out säsongen 2004/05 återvände Roy till Americans i AHL. Säsongen därpå misslyckades han att ta en plats i Sabres under försäsongen när NHL-spelet återupptogs säsongen 2005/06. Efter att ha gjort 20 poäng på 8 matcher med Americans, inklusive flera fempoängsmatcher, kallades han åter upp till Sabres.[1] Han avslutade säsongen med sina två första hat trick i NHL; först den 3 mars 2006 mot Toronto Maple Leafs och sedan den 9 mars mot Tampa Bay Lightning.[2] Därefter gjorde han sitt första Stanley Cup-slutspel. Sabres blev utslagna i semifinal mot Carolina Hurricanes, som senare kom att bli mästare. På 18 slutspelsmatcher noterades Roy för 15 poäng (fem mål, tio assist).

Säsongen 2006/07 noterades Roy för 63 poäng i grundserien (21 mål, 42 assist) då Sabres vann Presidents' Trophy som det poängmässigt bästa laget i grundserien. I semifinalserien ställdes man mot Ottawa Senators och i den fjärde matchen gjorde Roy det snabbaste målet i en slutspelsmatch i klubbens historia, då han efter bara 9 sekunder gjorde 1–0.[3] Efter att Sabres blivit utslagna av Senators förlängde Roy sitt kontrakt med klubben då han skrev på ett sexårsavtal, värt 24 miljoner dollar, den 27 juli 2007. Säsongen därpå vann Roy lagets interna poängliga då han på 78 matcher stod för 81 poäng (32 mål, 49 assist). Detta var hans poängmässigt främsta säsong i NHL men Sabres misslyckades att ta sig till slutspel.

Under säsongen 2010/11 ledde Roy lagets interna poängliga under den första delen av säsongen med 35 poäng på lika många matcher. I december 2010, i en match mot Florida Panthers, skadade sig Roy och missade resten av grundserien.[4] Han var tillbaka i spel till den sjunde och avgörande matchen i åttondelsfinalserien mot Philadelphia Flyers, vilken kom att bli lagets sista match för säsongen. Roy gjorde sin sista säsong med Buffalo 2011/12 och blev, den 2 juli 2012, bortbytt med en säsong kvar av sitt kontrakt till Dallas Stars mot Steve Ott och Adam Pardy.[5] På grund av ännu en lock out spelade Roy endast 30 matcher för Stars, innan han den 2 april 2013 blev bortbytt till Vancouver Canucks mot Kevin Connauton och ett val i draften 2013.[6] Efter att ha avslutat säsongen med Canucks, skrev han på ett ettårsavtal med St. Louis Blues värt 4 miljoner dollar, den 11 juli 2013.[7] Efter en säsong med Blues lämnade han laget och skrev den 15 juli 2014 ett ettårskontrakt, värt 1 miljon dollar, med Nashville Predators.[8] Mitt under säsongen, den 29 december 2014, blev han bortbytt till Edmonton Oilers mot Mark Arcobello.[9]

 
Roy med SC Bern, januari 2016.

Under försäsongen 2015/16 erbjöds Roy ett try out-kontrakt av Washington Capitals, men misslyckades att ta en plats i laget.[10] Han skrev därefter på för den schweiziska klubben SC Bern i Nationalliga A den 9 oktober 2015.[11] Han vann ett schweiziskt guld med laget samma säsong och stod för 30 poäng på 36 grundseriematcher. I slutspelet noterades han för tre mål, varav ett var det avgörande målet i finalen, samt nio assisteringar på 13 matcher.

I juli 2016 meddelade den ryska KHL-klubben Avangard Omsk att man skrivit ett ettårskontrakt med Roy.[12] Han gjorde KHL-debut den 11 september 2016 i en match mot HC Slovan Bratislava. I säsongens andra omgång, den 13 september, gjorde han sitt första mål i KHL, på Danny Taylor, i en 4–1-seger mot KHL Medveščak Zagreb. Roy hann dock endast spela 21 matcher för klubben innan han blev bortbytt till Traktor Chelyabinsk den 1 november 2016, mot Danil Gubarev.[13] Han spelade sedan 34 matcher för Chelyabinsk, där han stod för tio poäng.

I juli 2017 skrev Roy ett tvåårskontrakt med Linköping HC i SHL.[14] Under sin första säsong i klubben vann han lagets interna poängliga i grundserien, då han stod för 35 poäng på 45 matcher (12 mål, 23 assist). Han var också den i laget som stod för flest assisteringar. Säsongen 2018/19 vann Roy för andra året i följd lagets interna poängliga, och slutade på tredje plats i den totala poängligan med 42 poäng på 49 grundseriematcher (8 mål, 34 assist). Dessutom vann han både den interna assistligan och hade bäst plus/minus-statistik (+8) i Linköping HC.

Den 6 maj 2019 meddelades det att Roy lämnat Linköping då han skrivit ett avtal med den tyska klubben EHC Red Bull München i DEL.[15] På grund av en axelskada var Roy borta från spel i nästan fem månaders tid.[16] På tio matcher med München stod han för sju assistpoäng. Efter ytterligare en säsong i München bekräftades det den 19 maj 2021 att Roy valt att avsluta sin karriär som ishockeyspelare.[17]

Landslag redigera

Roy blev uttagen att representera Kanada vid JVM i Kanada 2003. Laget gick obesegrat genom gruppspelet och vann sedan semifinalen mot USA med 3–2. I finalen ledde Kanada med 2–1 inför sista perioden, men föll sedan Ryssland gjort två mål i den avslutande perioden. Roy tilldelades därmed ett silver och stod för tre poäng på sex matcher (ett mål, två assist).

2008 blev han uttagen till VM i Kanada. Roy gjorde sin första A-landslagsmatch 2 maj 2008 och gjorde sitt första A-landslagsmål fyra dagar senare, 6 maj. Kanada gick obesegrade genom båda gruppspelen och i kvartsfinalen stod Roy för ett hat trick när Norge besegrades med 8–2.[18] Roy tilldelades ytterligare ett silver sedan Kanada förlorat finalen mot Ryssland med 4–5 efter förlängning.[19] På nio matcher noterades han för tio poäng (fem mål, fem assist).

Roy blev även uttagen till världsmästerskapet året därpå, i Schweiz. Kanada tog sig åter fram till VM-final sedan man besegrat Lettland och Sverige i kvarts-, respektive semifinal. Återigen föll man mot Ryssland, denna gång med 2–1.[20] På nio matcher stod Roy för åtta poäng (fyra mål, fyra assist).

I januari 2018 meddelades det att Roy blivit uttagen att spela OS i Pyeongchang för Kanada.[21] Roy utsågs till en av lagets assisterande lagkaptener. Kanada gick direkt till kvartsfinal, sedan man slutat tvåa, bakom Tjeckien i grupp A. I kvartsfinalen besegrades Finland med 1–0, men i den efterföljande semifinalen slogs laget ut något överraskande av Tyskland.[22] Kanada lyckades dock säkra en bronsmedalj, sedan man besegrat Tjeckien med 4–6 i matchen om tredjepris.[23] På sex spelade matcher noterade Roy för sju poäng (två mål, fem assist) och var därmed Kanadas poängmässigt bästa spelare i turneringen, tillsammans med Maxim Noreau.

Statistik redigera

Klubblag redigera

    Grundserie   Slutspel
Säsong Klubb Liga Matcher Mål Assist Poäng Utv. Matcher Mål Assist Poäng Utv.
1999–00 Kitchener Rangers OHL 66 34 53 87 44 5 4 1 5 6
2000–01 Kitchener Rangers OHL 65 42 39 81 114
2001–02 Kitchener Rangers OHL 62 43 46 89 92 4 1 2 3 2
2002–03 Kitchener Rangers OHL 49 28 50 78 73 21 9 23 32 14
2003–04 Rochester Americans AHL 26 10 16 26 20 16 6 8 14 18
2003–04 Buffalo Sabres NHL 49 9 10 19 12
2004–05 Rochester Americans AHL 67 16 45 61 60 9 6 5 11 6
2005–06 Buffalo Sabres NHL 70 18 28 46 57 18 5 10 15 16
2005–06 Rochester Americans AHL 8 7 13 20 10
2006–07 Buffalo Sabres NHL 75 21 42 63 60 16 2 5 7 14
2007–08 Buffalo Sabres NHL 78 32 49 81 46
2008–09 Buffalo Sabres NHL 82 28 42 70 38
2009–10 Buffalo Sabres NHL 80 26 43 69 48 6 0 2 2 2
2010–11 Buffalo Sabres NHL 35 10 25 35 16 1 0 1 1 0
2011–12 Buffalo Sabres NHL 80 17 27 44 54
2012–13 Dallas Stars NHL 30 4 18 22 4
2012–13 Vancouver Canucks NHL 12 3 3 6 2 4 0 1 1 2
2013–14 St. Louis Blues NHL 75 9 28 37 30 4 0 1 1 0
2014–15 Nashville Predators NHL 26 1 9 10 2
2014–15 Edmonton Oilers NHL 46 11 11 22 22
2015–16 SC Bern NLA 36 9 21 30 26 13 3 9 12 42
2016–17 Avangard Omsk KHL 21 5 7 12 20
2016–17 Traktor Tjeljabinsk KHL 34 6 4 10 24 6 0 2 2 4
2017–18 Linköping HC SHL 45 12 23 35 24 7 2 5 7 8
2018–19 Linköping HC SHL 49 8 34 42 28
2019–20 EHC Red Bull München DEL 10 0 7 7 8
2020–21 EHC Red Bull München DEL 12 4 5 9 4 2 0 0 0 0
NHL totalt 738 189 335 524 391 49 7 20 27 36
OHL totalt 242 147 188 335 323 30 14 26 40 22
AHL totalt 101 33 84 107 90 25 12 13 25 24
SHL totalt 94 20 57 77 52 7 2 5 7 8

Internationellt redigera

År Lag Turnering Matcher Mål Assists Poäng Utv.
2003 Kanada JVM 6 1 2 3 4
2008 Kanada VM 9 5 5 10 6
2009 Kanada VM 9 4 4 8 4
2018 Kanada OS 6 2 5 7 8
Senior totalt 24 11 14 25 18
Junior totalt 6 1 2 3 4

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Wawrow, John (6 maj 2006). ”Roy making name for himself in NHL playoffs” (på engelska). theahl.com. http://theahl.com/roy-making-name-for-himself-in-nhl-playoffs. Läst 27 augusti 2017. 
  2. ^ ”Roy’s hat trick sinks Bolts” (på engelska). gainsville.com. 10 mars 2006. http://www.gainesville.com/news/20060310/roys-hat-trick-sinks-bolts. Läst 27 augusti 2017. 
  3. ^ ”Roy sets Sabres record for fastest goal from start of playoff game” (på engelska). nhl.com. 17 maj 2007. https://www.nhl.com/news/roy-sets-sabres-record-for-fastest-goal-from-start-of-playoff-game/c-307471. Läst 27 augusti 2017. 
  4. ^ ”Derek Roy Injury: Buffalo Sabres’ Leading Scorer Out For The Season” (på engelska). The Huffington Post. 24 december 2010. http://www.huffingtonpost.com/entry/derek-roy-injury-buffalo-_n_801135.html. Läst 27 augusti 2017. 
  5. ^ ”Sabres trade forward Derek Roy to Stars for forward Steve Ott and defenceman Adam Pardy” (på engelska). nhl.com. 3 juli 2012. https://www.nhl.com/news/sabres-trade-forward-derek-roy-to-stars-for-forward-steve-ott-and-defenceman-adam-pardy/c-637054. Läst 27 augusti 2017. 
  6. ^ Arndt, Wyatt (2 april 2013). ”Canucks trade 2nd rounder and Kevin Connauton for Derek Roy” (på engelska). theprovince.com. http://theprovince.com/sports/hockey/canucks-trade-2nd-rounder-and-kevin-connauton-for-derek-roy. Läst 27 augusti 2017. 
  7. ^ ”Blues agree with Derek Roy on one-year deal” (på engelska). nhl.com. 7 juli 2013. https://www.nhl.com/news/blues-agree-with-derek-roy-on-one-year-deal/c-677096. Läst 28 augusti 2017. 
  8. ^ ”Nashville Predators Sign Derek Roy to a One-Year Contract” (på engelska). nhl.com. 15 juli 2014. https://www.nhl.com/predators/news/nashville-predators-sign-derek-roy-to-a-one-year-contract/c-726243. Läst 28 augusti 2017. 
  9. ^ ”Oilers acquire C Roy from Predators for C Arcobello, claim W Fraser, waive F Pinizotto” (på engelska). The Sports Network. 29 december 2014. http://www.tsn.ca/oilers-acquire-c-roy-from-predators-for-c-arcobello-claim-w-fraser-waive-f-pinizotto-1.170176. Läst 28 augusti 2017. 
  10. ^ Oland, Ian (5 oktober 2015). ”Caps Announce Final Cuts, Derek Roy Does Not Make The Team” (på engelska). russianmachineneverbreaks.com. https://www.russianmachineneverbreaks.com/2015/10/05/caps-announce-final-cuts-derek-roy-does-not-make-the-team/. Läst 28 augusti 2017. 
  11. ^ ”Derek Roy signs with SC Bern in Swiss League” (på engelska). CBS Sports. 10 oktober 2015. https://www.cbssports.com/fantasy/hockey/news/derek-roy-signs-with-sc-bern-in-swiss-league/. Läst 28 augusti 2017. 
  12. ^ ”Derek Roy leaves SC Bern and joins HK Avangard Omsk in the KHL” (på engelska). swisshockeynews.ch. https://www.swisshockeynews.ch/index.php/int/euro/27-khl/6836-derek-roy-leaves-sc-bern-and-joins-hk-avangard-omsk-in-the-khl. Läst 28 augusti 2017. 
  13. ^ ”"Авангард" провел обмены с "Трактором" и "Салаватом Юлаевым"” (på ryska). hawk.ru. http://www.hawk.ru/news/23884/. Läst 28 augusti 2017. 
  14. ^ Pettersson, Gustaf (7 juli 2017). ”Meriterad kanadensare stänger forwardssidan”. lhc.eu. http://www.lhc.eu/artikel/knb9aj4tz-30c01/meriterad-kanadensare-stanger-forwardssidan. Läst 28 augusti 2017. 
  15. ^ ”Red Bulls verpflichten Derek Roy” (på tyska). redbullmuenchen.de. 6 maj 2019. https://www.redbullmuenchen.de/news/red-bulls-verpflichten-derek-roy. Läst 6 maj 2019. 
  16. ^ ”Ice hockey – renewed promise – sport in the region” (på engelska). archysport.com. 25 februari 2020. Arkiverad från originalet den 24 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200324154252/https://www.archysport.com/2020/02/ice-hockey-renewed-promise-sport-in-the-region/. Läst 2 mars 2020. 
  17. ^ nhl.com (19 maj 2021). ”Roy retires from hockey, played for six teams in 11 NHL seasons” (på engelska). nhl.com. https://www.nhl.com/news/derek-roy-retires-from-hockey/c-324834922. Läst 20 maj 2021. 
  18. ^ ”Roy’s Hat Trick Leads Canadian Rout”. The New York Times. 15 maj 2008. http://www.nytimes.com/2008/05/15/sports/hockey/15sportsbriefs-ROYSHATTRICK_BRF.html?mcubz=1. Läst 28 augusti 2017. 
  19. ^ Bengtsson, Janne (18 maj 2008). ”Rysare när Ryssland tog guld”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/rysare-nar-ryssland-tog-guld. Läst 28 augusti 2017. 
  20. ^ ”VM-guld till Ryssland efter tät final”. Sveriges Radio. 10 maj 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2688&artikel=2825611. Läst 28 augusti 2017. 
  21. ^ Servalli, Frank (11 januari 2018). ”Hockey Canada unveils men's Olympic roster” (på engelska). The Sports Network. https://www.tsn.ca/hockey-canada-unveils-men-s-2018-olympic-roster-1.965278. Läst 24 februari 2018. 
  22. ^ Bonesteel, Matt (23 februari 2018). ”Woe, Canada? Germany stuns hockey power at PyeongChang Olympics.” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/early-lead/wp/2018/02/23/woe-canada-germany-stuns-world-ice-hockey-power-at-pyeongchang-olympics/?utm_term=.e36fa2e1b6c7. Läst 24 februari 2018. 
  23. ^ Davidson, Neil (24 februari 2018). ”Canadian men’s hockey team takes bronze after defeating Czech Republic” (på engelska). Toronto Star. https://www.thestar.com/sports/olympics/2018/02/24/canadian-mens-hockey-team-takes-bronze-after-defeating-czech-republic.html. Läst 24 februari 2018. 

Externa länkar redigera