Danilo Kiš (kyrilliska: Данило Киш, Danilo Kisj, född 22 februari 1935 i Subotica, Jugoslavien (idag Serbien), död 15 oktober 1989 i Paris, Frankrike) var en jugoslavisk och serbisk författare av ungersk, judisk och serbisk härkomst som tillbringade största delen av sitt liv i Frankrike.

Danilo Kiš
Född22 februari 1935[1][2][3]
Subotica, Serbien
Död15 oktober 1989[1][2][3] (54 år)
Paris 10:e arrondissement, Frankrike
BegravdFörtjänstfulla medborgares gränd vid Belgrads nya begravningsplats[4]
Medborgare iSocialistiska federativa republiken Jugoslavien och Kungariket Jugoslavien
Utbildad vidfilologiska fakulteten vid Belgrads universitet,
SysselsättningPoet, romanförfattare, manusförfattare
ArbetsgivareUniversitet Lille
Strasbourgs universitet
Gift medMirjana Miočinović
Utmärkelser
NIN-priset (1972)[5][6]
Andrićpriset (1983)
Riddare av Arts et Lettres-orden (1984)
Preis der SWR-Bestenliste (1988)
Namnteckning
Webbplatskis.org.rs/
Redigera Wikidata

Kiš började studera litteratur vid Belgrads universitet efter andra världskriget i vilket han förlorat en stor del av sin släkt, hans far dog i Auschwitz. Samtidigt arbetade han som översättare från franska och ungerska till serbiska. Därefter var han dramaturg vid den avantgardiska teatern Atelje 212 i Belgrad. Senare arbetade han som lektor i Strasbourg, Bordeaux och Lille, innan han flyttade till Paris. I Paris dog han 1989 av cancer och begravdes i Belgrad.

Bibliografi redigera

  • Mansarda: satirična poema, 1962 (roman)
  • Psalam 44, 1962 (roman)
  • Bašta, pepeo (Trädgård, aska), 1965 (roman)
  • Rani jadi: za decu i osetljive (Tidiga sorger), 1970 (novellsamling)
  • Peščanik (Timglaset), 1972 (roman)
  • Po-etika, 1972 (essä)
  • Po-etika, knjiga druga, 1974 (intervjuer)
  • Grobnica za Borisa Davidoviča: sedam poglavlja jedne zajedničke povesti (En grav för Boris Davidovitj), 1976 (novellsamling)
  • Čas anatomije, 1978 (roman)
  • Noć i magla, 1983 (drama)
  • Homo poeticus, 1983 (essäer och intervjuer)
  • Enciklopedija mrtvih (De dödas encyklopedi), 1983 (novellsamling)
  • Gorki talog iskustva, 1990 (intervjuer)
  • Život, literatura, 1990 (intervjuer och essäer)
  • Pesme i prepevi, 1992 (poesi)
  • Lauta i ožiljci, 1994 (novellsamling)
  • Skladište, 1995 (texter)
  • Varia, 1995 (essäer, artiklar och noveller)
  • Pesme, Elektra, 1995 (poesi)

Utgivet på svenska redigera

  • Trädgård, aska (översättning Mårten Edlund, granskning mot serbo-kroatiska origalet Nils-Åke Nilsson, 1983)
  • En grav för Boris Davidovitj (översättning Adolf Dahl, 1985)
  • Timglaset (översättning Barbara Lönnqvist, 1986)
  • De dödas encyklopedi (översättning Barbara Lönnqvist, 1988)
  • Tidiga sorger (översättning Barbara Lönnqvist, 2003)

Priser och utmärkelser redigera

I Jugoslavien:

  • NIN-priset, 1972
  • Ivan Goran Kovačić-priset, 1977
  • Ivo Andrić-priset, 1984
  • Skender Kulenović-priset, 1984
  • Avnojpriset, 1988

I Frankrike:

  • Grand aigle d'or de la ville de Nice, 1980

I Tyskland:

  • Preis des Literaturmagazins, 1988

I Italien:

  • Premio di Trevere, 1988

I USA:

  • Bruno Schulz-priset, 1989

Externa länkar redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Danilo Kis, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Danilo Kiš.[källa från Wikidata]
  4. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  5. ^ Добитници Нинове награде за књижевност (på serbiska), läs online, läst: 24 februari 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ НИН online (på serbiska), läs online, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]