Wikipedia

Daniel Boorstin

amerikansk historiker och bibliotekarie

Daniel Joseph Boorstin, född 1 oktober 1914 i Atlanta, Georgia, död 28 februari 2004 i Washington DC, var en amerikansk historiker, advokat och författare. Han var föreståndare för Library of Congress 1975-1987.

Daniel Boorstin
Född1 oktober 1914[1][2][3]
Atlanta[4], USA
Död28 februari 2004[1][2][3] (89 år)
Washington[5][6][7], USA
Medborgare iUSA[8]
Utbildad vidHarvard College
Balliol College
Yale Law School
Central High School
Harvard University
SysselsättningBibliotekarie[9][10][11], advokat, biograf, filosof, sociolog, historiker[12][13][14], författare[15][16][17], kongressbibliotekarie
Befattning
Kongressbibliotekarie (1975–1987)
ArbetsgivareUniversity of Chicago
Smithsonian Institution[18]
Universitetet i Cambridge
USA:s kongressbibliotek
Swarthmore College
National Museum of American History (1969–1973)[18]
Utmärkelser
Bancroft Prize (1959)
Francis Parkman Prize (1966)[19]
Pulitzerpriset för historia (1974)[20]
Storofficer av Henrik Sjöfararens orden (1985)[21]
Watson Davis and Helen Miles Davis Prize (1986)
Charles Frankel Prize (1989)
Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1992)[22]
Rhodesstipendium
National Humanities Medal
Redigera Wikidata

Synen på revolutionen redigera

Daniel Boorstin menar att den amerikanska revolutionen i främsta rummet var en konstitutionell konflikt kring principen "ingen beskattning utan representation" ("no taxation without representation"). Detta var en återgång till en äldre förfäktad åsikt bland amerikanska historiker. Men i motsats till tidigare forskning betraktar han inte detta som en skapande konflikt utan anser att det var "ett tämligen tekniskt-juridiskt problem", och enligt hans uppfattning var revolutionen "i ordets moderna europeiska mening...knappast någon revolution alls".[23]

Synen på Turners tes redigera

Boorstin omformulerade Frederick Jackson Turners tes i icke-agrar form i sina arbeten The Genius of American Politics (1953) och The Americans: The Colonial Experience (1958). Boorstin undviker på det hela taget att särskilt framhäva gränsborna och farmarna men kommer liksom Turner till den slutsatsen att "den amerikanska demokratins anda har inte sin grund i några speciella egenskaper hos det amerikanska folket utan i de möjligheter utan tidigare motstycke som denna kontinent erbjöd och i en säregen kombination av historiska omständigheter, som inte kan komma att upprepas".[24]

Om pseudohändelser redigera

"Man skulle kunna kalla vår tid för en tid av omvägar", säger Daniel Boorstin. Han har skrivit bl.a. om hur skuggan säljer bättre än själva föremålet, som han uttrycker det. Skuggan har blivit sitt eget föremål. Vi upplever allt i andra hand. Detta menar han är en följd av den grafiska revolutionen. Visserligen var det ett viktigt steg mot demokratiseringen. Men den har avigsidor. Han menar att den allmänna opinionen förvandlas till pseudohändelser som forceras fram för att bli omskrivna. "Demokratin har upphöjt allmänna opinionen till ett särskilt mysterium."[25]

Han pekar på att man istället för att tala om "fakta", som har varit normen innan, numera kallade facklitteratur för "nonfiction". Något han är kritisk mot är filmen, som kan skapas när som helst, men som upplevs som mer levande och imponerande än originalet, dvs. livet. Filmen är ett av pseudohändelsens viktigaste uttryck. "Vissa filosofiska skolor har länge ansett att all erfarenhet bara består av de bilder vi har inne i huvudet", vilket han är kritisk mot.[26]

Ideal och image redigera

Den elitistiske Boorstin drar upp en skarp skiljelinje mellan hjälte och celebritet. Denna skillnad sammanfaller med skillnaden mellan ideal och image. En hjälte utgör ett verkligt ideal, menar han, medan en celebritet endast har en image att skylta med. En människa som är ämnad att bli stjärna väljs inte ut p.g.a. sina goda egenskaper utan för de möjligheter till image hon eller han erbjuder. Image är en positiv fördom. "Den som framställer en image vill höra den ur var mans mun.[27] När alla använder den förlorar den sin egenskap av pseudohändelse och blir en del av språkbruket (som reklam). Boorstin är inne på självuppfyllande profetia. Pseudohändelser och stereotyper går hand i hand.

Bestsellerism är bokvärldens stjärnkult, dvs. där en bok säljer bra eftersom den säljer bra. Inte p.g.a. de goda egenskaper den har utan för den image den är förknippad med. Före demokratiseringen och den grafiska revolutionen fanns en vördnad för de esoteriska böckerna, inte de populäraste (bestsellerismen), "som bokvärldens celebritet har bestsellern samma värde och dragningskraft som alla andra pseudohändelser".

Civilisationskritik redigera

Boorstins civilisationskritik är konservativ till sin prägel. Enligt Boorstin är de mest "civiliserade" folken i själva verket de som är medvetna om att de låter sig ledas av normer som de själva har hittat på. "Ändå har vi under större delen av vår historia ansett oss vara ett folk som har låtit oss ledas av ideal. Ideal som hade givits oss av traditionen, sunda förnuftet eller Gud."[27]

Han går också in på amerikansk kulturimperialism. "När vi upptäcker att vi saknar ett annat folks dygder kallar vi dem för laster". "Andra har varken haft tillräckligt stora rikedomar eller tillräckligt avancerad teknologi för att fördunkla sin verklighetsuppfattning med skuggor."[28] Den amerikanska kulturen är inte äkta utan bygger ytterst på pseudohändelser.

Externa länkar redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Daniel J. Boorstin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Daniel J. Boorstin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Pulitzer Prize-winner Daniel Boorstin dies (på engelska), NBCNews.com, 3 mars 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ In Memoriam: Daniel Boorstin (på engelska), PBS NewsHour, 1 mars 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Daniel Boorstin, 89, Former Librarian of Congress, Dies (på engelska), The New York Times, 1 mars 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Daniel Boorstin (1914-2004), New Georgia Encyclopedia (på engelska), 11 november 2005, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  9. ^ Making sure Iraq knows it has lost (på engelska), San Francisco Chronicle, 30 april 2004, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Shane Borrowman, ed.On the Blunt Edge: Technology in Composition's History and Pedagogy, vol. 32, 1, Rhetoric Review, januari 2013, s. 112-117, 10.1080/07350198.2013.739510, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Choose your own adventure (på engelska), The Washington Post, 24 september 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ NNDB, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ NNDB, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ NNDB, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, books.google.com .[källa från Wikidata]
  16. ^ Lance Strate, HEROES, FAME AND THE MEDIA, vol. 42, 1, ETC: A Review of General Semantics, mars 1985, s. 47-53, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ JewProm, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] läs online, siarchives.si.edu , läst: 28 januari 2020.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, sah.columbia.edu .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  21. ^ Ordens Honoríficas Portuguesas, läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, commencement.miami.edu .[källa från Wikidata]
  23. ^ Ostrander 1965, s. 76
  24. ^ Ostrander 1965, s. 124
  25. ^ Boorstin 1968, s. 218
  26. ^ Boorstin 1968, s. 238
  27. ^ [a b] Boorstin 1968, s. 181
  28. ^ Boorstin 1968, s. 228

Litteratur redigera

  • Boorstin, Daniel, Skenbilden: vad som hänt med drömmen om Amerika (1968)
  • Ostrander, Gilman M., Förenta staternas historia (1965)

Se även redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Daniel_Boorstin&oldid=52084580”