Korsklippning[1] eller kryssklippning (engelska: cross cutting) är en klippteknik inom film. Berättarmetoden syftar på en teknik med växelvis klippning mellan två samtidiga händelsförlopp – antingen på olika platser[2] eller samma plats.

Korsklippningen görs i rask takt och kombinerar olika bildvinklar och/eller händelseförlopp, med målet att skapa en stegrad spänning.[2] Härigenom försöker filmaren komma runt problemen med svårlösta specialeffekter eller ge filmen ytterligare en dimension i berättandet. En illusion av samtidighet skapas mellan i teorin helt orelaterade handlingar.[3]

Korsklippning har flera likheter med parallellhandling. Den ger dock större friheter beträffande användandet av rummet och tiden.

Se även redigera

Referenser redigera