Constance av Frankrike
Constance av Frankrike, född 1078, död i januari 1125, var en fransk prinsessa. Hon var grevinna av Champagne 1102-1104 som gift med greve Hugo av Champagne, och furstinna av Antiochia 1106-1111, som gift med furst Bohemund I av Antiochia.[2] Hon var regent i Antiokia, Kalabrien och Apulien som förmyndare för sin son Bohemund II av Antiokia under år 1111.
| Constance av Frankrike | |
 | |
| Född | 1078 Reims, Frankrike |
|---|---|
| Död | 14 september 1126 |
| Sysselsättning | Politiker |
| Make | Hugo av Champagne (g. 1094–)[1] Bohemund I av Antiokia (g. 1105–)[1] |
| Barn | Bohemund II av Antiokia (f. 1108) |
| Föräldrar | Filip I av Frankrike Bertha av Holland |
| Släktingar | Ludvig VI av Frankrike (syskon) Cecile av Frankrike (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Hon var dotter till Filip I av Frankrike och Bertha av Holland. Constance var Filip I:s enda legitima dotter. Hennes far försköt hennes mor och ingick äktenskap med Bertrade de Montfort, som hade lämnat sin make Fulko av Anjou för hans skull, och äktenskapet mellan fadern och Montfort ansågs olagligt eftersom båda parter redan var gifta.
Grevinna av Champagne redigera
Constance blev år 1094 gift med greve Hugo av Champagne. Äktenskapet arrangerades för att skapa stöd för fadern mot hans hustrus äkta make, Anjou. År 1104 begärde Constance på eget initiativ en annullering av sitt äktenskap av okända skäl. Hon fick stöd av sin bror men inte av sin far, och lyckades få igenom skilsmässan. Hon bosatte sig hos sin före detta svägerska, Adela av Normandie, som var regent i Blois under sin make Stefan av Blois frånvaro.
Furstinna av Antiokia redigera
År 1106 kom den berömda korsfararen furst Bohemund I av Antiokia till Frankrike för att finna någon att gifta sig med, och han friade till Constance, som beskrivs som vacker, elegant och belevad, och fick ja. Constance åtföljde sedan Bohemund till hans besittningar i Syditalien, Kalabrien och Apulien. Paret kom aldrig fram till Antiokia.
Regent redigera
När Bohemund avled 1111, var de fortfarande kvar i Syditalien. Constance tog kontrollen över hans besittningar i Italien som förmyndare för deras son, och såsom dotter till Frankrikes monark antog hon titeln drottning. Hon avsattes dock från sin position och tillfångatogs av Grimoald Alferanites, som erövrade makens italienska besittningar.
Constance frigavs 1120 efter att ha gett upp sina rättigheter som regent. Hennes son gjorde 1126 anspråk på Antiokia.
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.