Claude Cohen-Tannoudji
Claude Cohen-Tannoudji. Född i Constantine, Algeriet 1 april 1933. Fransk nobelpristagare i fysik år 1997. Han tilldelades priset för "utveckling av metoder att kyla och infånga atomer med laserljus".[7] Han delade priset med amerikanerna Steven Chu och William D. Phillips.
Claude Cohen-Tannoudji  | |
 | |
| Född | 1 april 1933[1][2][3] (91 år) Constantine[4], Algeriet |
|---|---|
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École normale supérieure vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris lycée Émir-Abdelkader Universitetet i Paris École de physique des Houches  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare[2], forskare[5] |
| Arbetsgivare | Universitetet i Paris Laboratoire Kastler Brossel vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris (–1970) Université Pierre-et-Marie-Curie (–1973) Collège de France (–2004)[6] Universitetet i Leiden (1988–1988) Universitetet i Leiden (1988–1988)[2] |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysik, 1997 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Cohen-Tannoudji tog doktorsgrad i fysik 1962 vid École Normale Supérieure i Paris. Han blev professor vid Collège de France 1973. Han är ledamot av bland annat Académie des sciences (Paris).
Forskning inom laserkylning redigera
Ljus kan beskrivas som en ström av partiklar, fotoner. Fotonerna saknar massa i vanlig bemärkelse men de besitter en viss rörelsemängd, och när en foton krockar med en atom kan den överföra hela sin rörelsemängd till denna och själv bli stillastående. För att detta skall kunna ske måste fotonen ha rätt energi, vilket är detsamma som att ljuset måste ha rätt frekvens eller färg. Vid en sådan krock blir resultatet att atomens rörelse bromsas upp något, den kyls av. För att bromsa en atom behövs ljus från en intensiv laserstråle. Steven Chu utvecklade omkring 1985 en metod att med kraftigt laserljus bromsa och kyla ner atomer. Han och hans medarbetare vid Bell Laboratories använde sex laserstrålar som var parvis motriktade och arrangerade i tre vinkelräta riktningar. Natriumatomer från en atomstråle i vakuum bromsades först upp av en motriktad laserstråle och leddes sedan in i skärningen mellan de sex kyllaserstrålarna. Alla sex strålarna hade sitt ljus något rödskiftat i jämförelse med den karakteristiska färg som en stillastående natriumatom absorberar. Effekten blev att åt vilket håll natriumatomerna än försökte röra sig möttes de av fotoner av den rätta energin och knuffades tillbaka till laserstrålarnas skärningsområde. Där bildades något som för ögat såg ut som ett lysande moln stort som en ärta bestående av cirka en miljon nerkylda atomer.
Atomerna i det ovan beskrivna experimentet är kylda, men inte fångade. Tyngdkraften gör att de faller ur den optiska sirapen på ungefär en sekund. För att verkligen fånga atomerna behövs också magnetfält som motverkar gravitationen. Phillips och dennes medarbetare hade utvecklat metoder att bromsa atomer i en rent magnetisk fälla. När detta kombinerades med Chus metod att kyla ner atomerna med laser så fick man en metod att nästan helt stoppa atomerna, och man lyckades i experiment kyla ner natriumatomer till så låga temperaturer som 40 mikrokelvin vilket inte borde vara möjligt enligt de teoretiska atommodeller som då fanns. Cohen-Tannoudji med medarbetare gav sedan teoretiska förklaringar av hur det ändå är möjligt.
Utmärkelser redigera
- Paul Langevin-priset, 1963
- CNRS silvermedalj, 1964[8]
- Prix Jean Ricard, 1971[9]
- Prix Ampère, 1979
- Young-Medaljen, 1979[10]
- Medlem av American Physical Society, 1985
- Tre fysikers pris, 1986
- Gay-Lussac Humboldt-priset, 1990
- Lilienfeld-priset, 1992[11]
- Charles Hard Townes-priset, 1993[12]
- Hedersdoktor vid Uppsala universitet, 1994[13]
- Matteuccimedaljen, 1995
- CNRS guldmedalj, 1996[14][5]
- Harvey-priset, 1996[15]
- Nobelpriset i fysik, med Steven Chu och William D. Phillips, 1997[16][17]
- Hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan, 1998[18]
- Hedersdoktor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, 1998
- Hedersdoktor vid Bar-Ilan-universitetet, 1999
- Hedersdoktor vid Université libre de Bruxelles, 1999
- Hedersdoktor vid Universitetet i Liège, 2000
Storkorset av Nationella förtjänstorden för vetenskap, 2004[19]- Hedersdoktor vid Tel Aviv University, 2004[20]
- Spanska forskningsrådets guldmedalj, 10 maj 2005
- Hedersdoktor vid Ben-Gurions universitet i Negev, 2007[20]
Storkors av Hederslegionen, 25 mars 2016[21]
_-_ribbon_bar.png){kind=small}
Källor redigera
- ^ Encyclopædia Britannica, Claude Cohen-Tannoudji, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leidse Hoogleraren, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Claude Cohen-Tannoudji.[källa från Wikidata]
- ^ Who's Who in France.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
- ^ Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Claude Cohen-Tannoudji”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 19 april 2023. https://web.archive.org/web/20230419144725/https://www.kva.se/pristagare/claude-cohen-tannoudji/. Läst 3 november 2018.
- ^ läs online, comihistocnrs.hypotheses.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.sfpnet.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
- ^ Julius Edgar Lilienfeld Prize, American Physical Society, läs onlineläs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
- ^ Honorary Doctors of the Faculty of Science and Technology (på engelska), Uppsala universitet, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 1997, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 14 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 14 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Hedersdoktorer vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ordem Nacional do Mérito Científico (på brasiliansk portugisiska), Instituto Brasileiro de Informação em Ciência e Tecnologia, 16 augusti 2018, läs online, läst: 14 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.ae-info.org .[källa från Wikidata]
- ^ Décret du 25 mars 2016 portant élévation aux dignités de grand'croix et de grand officier (på franska), 27 mars 2016, PREX1607379D.[källa från Wikidata]