För andra betydelser, se Chlothar (olika betydelser)

Chlothar I (född cirka 495 i Soissons, död 561) var en frankisk, merovingisk kung. Han var en av Klodvigs fyra söner (de övriga var Childebert I, Chlodomer och Theoderik I).[1]

Chlothar I
Huvudbyst av Chlothar I från klostret Saint-Méddard i Soissons
Regeringstid 27 november 511–13 december 558
Företrädare Klodvig I Kung över alla franker
Efterträdare Sig själv
Kung över alla franker
Regeringstid 555–13 december 558
Företrädare Theodebald I
Efterträdare Sig själv Kung över alla franker
Regeringstid 13 december 558–29 november eller 31 december 561
Företrädare Sig själv Kung av Soissons och Reims
Childebert I Kung av Paris och Orléans
Efterträdare Chilperik I kung av Soissons/Neustrien
Charibert I kung av Paris
Gunthchramn kung av Orléans/Burgund
Sigibert I kung av Reims/Austrasien
Gemål Guntheuka
Radegunda
Ingunda
Waldrada
Arnegunda
Barn Gonthier
Childerik
Charibert
Gontran
Sigibert
Clodoswinthe
Chilperik I
Chramn
Gondobald
Ätt Merovingiska ätten
Far Klodvig I
Mor Clotilda
Född Omkring 495 eller 498
Död 29 november eller 31 december 561
Soissons
Denar med bild av kung Chlothar I.

Biografi redigera

Vid Klodvigs död 511 erhöll Chlothar städerna Soissons, som han gjorde till sin huvudstad, Laon, Noyon, Cambrai och Maastricht samt området kring floden Maas' nedre lopp. Han gjorde emellertid snabbt upp planer för att utvidga sitt område.

Chlothar anstiftade mordet på sin bror Chlodomers barn 524 och erhöll på så vis städerna Tours och Poitiers. Han deltog i olika krigståg mot Burgund och efter att detta kungadöme besegrats 534 erhöll Chlothar Grenoble, Die och andra grannstäder.

När visigoterna överlämnade Provence till frankerna 537 erhöll Chlothar Orange, Carpentras och Gap. 531 attackerade han thüringarna tillsammans med sin bror Theoderik I och 542 med sin bror Childebert I visigoterna i Spanien. Då Theodebald I, Theoderiks arvtagare, dog 555 annekterade Chlotar dennes territorium och efter Childeberts död 558 var Chlothar ensam kung över hela Gallien.

Chlothar härskade även över en stor del av dagens Tyskland, företog flera fälttåg in i gamla Sachsen och lyckades under en tid avkräva saxarna på ett årligt tribut om 500 kor. Slutet av hans regeringstid grumlades av intern oenighet då hans son Chramn vände sig mot honom vid flera tillfällen. Chlothar förföljde Chramn, som gått i landsflykt i Bretagne, och stängde in sin son och dennes hustru i en stuga som han satte i lågor. Full av samvetskval begav han sig till Tours för att enträget be om förlåtelse invid helgonet Martin av Tours' grav och dog kort därefter.

Referenser redigera

  1. ^ Glenn, Jason. "Two Lives of Saint Radegund," in Jason Glenn (ed.), The Middle Ages in Texts and Texture: Reflections on Medieval Sources. Toronto: University of Toronto, 2012