Charles Hard Townes, född 28 juli 1915 i Greenville, South Carolina, USA, död 27 januari 2015 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker,[6][7] som arbetade med teorin och tillämpningen av masern, för vilken han erhöll det grundläggande patentet, och annat arbete inom kvantelektronik associerad med både maser- och laseranordningar.[8][9][10][11][12][13][14][15][16]

Charles H. Townes Nobelpristagare i fysik 1964
Född28 juli 1915[1][2][3]
Greenville, USA
Död27 januari 2015[2][3][4] (99 år)
Oakland, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidCalifornia Institute of Technology
Duke University
Furman University
Greenville High School
SysselsättningFysiker[5], universitetslärare, kärnfysiker, uppfinnare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
University of Michigan
Massachusetts Institute of Technology
Noterbara verkmaser
MakaFrances Brow
Utmärkelser
Nobelpriset i fysik (1964)
IEEE Medal of Honor (1967)
Se lista i artikeln
Redigera Wikidata

Tillsammans med Nikolaj G. Basov och Aleksandr M. Prochorov tilldelades han 1964 Nobelpriset i fysik "för grundläggande arbeten inom kvantelektroniken, som lett till framställning av oscillatorer och förstärkare enligt maser-laserprincipen".[17][18][19]

Biografi redigera

Townes var av etnisk tysk börd och hade en hel del etnisk skotsk, engelsk, walesisk, hugenott fransk och skotsk irländsk härkomst,[20] Han var son till advokaten Henry Keith Townes och Ellen Sumter Townes (född Hard).[21] Hans bror, Henry Keith Townes, Jr., var en känd entomolog som var en världsauktoritet på Ichneumon, getingar. Han tog 1935 sin kandidatexamen i fysik och kandidatexamen i moderna språk vid Furman University[6] och därefter masterexamen i fysik vid Duke University 1937.[22] Han började sedan forskarutbildningen vid California Institute of Technology, där han tog en doktorsexamen 1939.[23] Under andra världskriget arbetade han med radarbombningssystem vid Bell Labs.[17][6]

 
Townes döttrar i Sverige 1964

Townes gifte sig med Frances H. Brown, en aktivist för hemlösa,[24] under 1941. De bodde i Berkeley, Kalifornien och hade fyra döttrar, Linda Rosenwein, Ellen Anderson, Carla Kessler och Holly Townes.[6] Han var en religiös man och medlem i United Church of Christ och trodde att "vetenskap och religion är ganska parallella, mycket mer lika än de flesta tror och att de på lång sikt måste konvergera".[25] Han skrev i ett uttalande efter att ha vunnit Templetonpriset under 2005: "Vetenskapen försöker förstå hur vårt universum är och hur det fungerar, inklusive oss människor. Religion syftar till att förstå syftet och meningen med vårt universum, inklusive våra egna liv. Om universum har ett syfte eller en mening, måste detta återspeglas i dess struktur och funktion, och därmed i vetenskapen.”[26]

Townes hade ständigt varit aktiv på UCB-campus, besökt och arbetat regelbundet i fysikavdelningen eller vid Space Sciences Laboratory efter sin 99-årsdag och bara några månader före sin död.[27] Townes hälsa började avta och han dog vid 99 års ålder i Oakland, Kalifornien på väg till sjukhuset den 27 januari 2015.[28][29][30]

Karriär och vetenskapligt arbete redigera

År 1950 utnämndes Townes till professor vid Columbia University.[6] Han tjänstgjorde som direktor för Columbia Radiation Laboratory från 1950 till 1952 och var ordförande för fysikavdelningen 1952–1955.[6]

År 1951 tänkte Townes ut ett nytt sätt att skapa intensiva, exakta strålar av coherent strålning, vilken han tilldelade förkortningen maser (för Microwave Amplification by Stimulated Emission of Radiation). När samma princip tillämpades på högre frekvenser användes termen laser (ordet "light" som ersatte ordet "microwave").[31]

Under 1953 byggde Townes, James P. Gordon och Herbert J. Zeiger den första ammoniakmasern vid Columbia University.[6] Denna anordning använde stimulerad emission i en ström av energiserade ammoniakmolekyler för att producera förstärkning av mikrovågor med en frekvens av ca 24,0 gigahertz.[6]

Från 1959 till 1961 var Townes tjänstledig från Columbia University för att fungera som vice VD och forskningschef för Institute for Defense Analyses i Washington, D.C., en ideell organisation, som var rådgivare till den amerikanska regeringen och drevs av elva universitet.[6] Åren 1961 till 1967 tjänstgjorde han som både provost och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology.[6] Senare, under 1967, utsågs han till professor i fysik vid University of California, Berkeley, där han stannade i nästan 50 år; hans status var professor emeritus vid tiden för hans död 2015.[6] Från 1966 till 1970 var han ordförande i NASA:s vetenskapliga rådgivande kommitté för Apolloprogrammet.

 
Townes (t.h.) mottar 1964 års Nobelpris.

För hans uppfinning av masern fick Townes tillsammans med Nikolay Basov och Alexander Prokhorov Nobelpriset i fysik 1964.[6] Townes utvecklade också användningen av masrar och lasrar för astronomi och ingick i ett team som först upptäckte komplexa molekyler i rymden och bestämde massan av det supermassiva svarta hålet i mitten av Vintergatan.[32][33][34][35][36]

Townes sista stora tekniska skapelse tillsammans med Walt Fitelson, Ed Wishnow och andra var Infrared Spatial Interferometer. Projektet kombinerade tre mobila infraröda detektorer inriktade av lasrar som studerar samma stjärna. Om varje teleskop är 10 meter från det andra skapar det ett intryck av en 30-meters lins.[37]

Bibliografi i urval redigera

Utmärkelser och hedersbetygelser redigera

[Redigera Wikidata]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Charles H. Townes, 30 mars 2022.

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Charles Hard Townes, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Charles Hard Townes, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Solomon R. Guggenheim Museum, charles-h-townes, Charles H. Townes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Charles Hard Townes, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Charles H. Townes — Biographical”. Nobelprize.org. 13 april 2006. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1964/townes-bio.html. Läst 29 juli 2014. 
  7. ^ ”About Charles Townes – Charles H. Townes Lecture Series”. www.furman.edu. Furman University. https://www.furman.edu/academics/charles-h-townes-lecture-series/about-charles-townes/. Läst 1 maj 2020. 
  8. ^ Bertolotti, Mario (2004). The History of the Laser. Taylor & Francis. ISBN 978-0-7503-0911-0. https://archive.org/details/historyoflaser0000bert 
  9. ^ Bromberg, Joan (1991). The Laser in America, 1950–1970. MIT Press. ISBN 978-0-585-36732-3. https://archive.org/details/laserinamerica190000brom 
  10. ^ Amazing Light: A Volume Dedicated To Charles Hard Townes On His 80th Birthday. Springer. 1996. ISBN 978-0-387-94658-0 
  11. ^ Visions of Discovery: New Light on Physics, Cosmology, and Consciousness, A Volume Dedicated to Charles Hard Townes on his 90th Birthday. Cambridge. 2005. ISBN 978-0-521-88239-2 
  12. ^ Haynie, Rachel (2014). First, You Explore: The Story of Young Charles Townes (Young Palmetto Books). University of South Carolina Press. ISBN 978-1-61117-343-7 
  13. ^ Hecht, Jeff (2005). Beam: The Race to Make the Laser. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-514210-5 
  14. ^ Hecht, Jeff (1991). Laser Pioneers. Academic Press. ISBN 978-0-12-336030-4 
  15. ^ Taylor, Nick (2000). Laser: The Inventor, the Nobel Laureate, and the Thirty-Year Patent War. Simon & Schuster. ISBN 978-0-684-83515-0 
  16. ^ Townes, Frances (2007). Misadventures of a Scientist's Wife. Regent Press. ISBN 978-1-58790-128-7 
  17. ^ [a b] Boyd, Robert (2015). ”Dr. Charles H. Townes (1915–2015) Laser co-inventor, astrophysicist and US presidential adviser”. Nature 519 (7543): sid. 292. doi:10.1038/519292a. PMID 25788091. 
  18. ^ ”Nobel laureate and laser inventor, Charles Hard Townes, dies at 99”. Berkeley.edu. 27 januari 2015. http://newscenter.berkeley.edu/2015/01/27/nobel-laureate-and-laser-inventor-charles-townes-dies-at-99/. Läst 27 januari 2015. 
  19. ^ Charles H. Townes's publications indexed by the Scopus bibliographic database. (subscription required)
  20. ^ Aaserud, Finn (May 20, 1987 Charles Townes interview. American Institute of Physics
  21. ^ Stephen Farnsworth (10 september 2010). ”Notable South Carolinians- Dr. Charles Hard Townes”. Indigobluesc.com. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023063219/http://indigobluesc.com/2010/10/09/notable-south-carolinians-dr-charles-hard-townes/. Läst 22 oktober 2013. 
  22. ^ ”Charles Townes”. The Array of Contemporary American Physicists. Arkiverad från originalet den 23 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160223153726/https://www.aip.org/history/acap/biographies/bio.jsp?townesc. Läst 30 december 2015. 
  23. ^ Townes, Charles (1939). Concentration of the heavy isotope of carbon and measurement of its nuclear spin (PhD thesis). Caltech.
  24. ^ ”Celebrating the 100th Birthday of Frances H. Townes”. Youth Spirit Artworks. 16 januari 2016. Arkiverad från originalet den 15 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160315035633/http://youthspiritartworks.org/2016/01/16/celebrating-the-100th-birthday-of-frances-h-townes/. Läst 14 mars 2016. 
  25. ^ Harvard Gazette June 16, 2005 Laser's inventor predicts meeting of science, religion Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad March 5, 2016
  26. ^ Henry, David (28 januari 2015). ”Pioneer of James Bond's Laser, Dies at 99”. Bloomberg. https://www.bloomberg.com/news/articles/2015-01-28/charles-townes-nobel-pioneer-of-james-bond-s-laser-dies-at-99. Läst 22 juli 2015. 
  27. ^ Sanders, Robert (27 januari 2015). ”Nobel laureate and laser inventor Charles Townes dies at 99” (på amerikansk engelska). Berkeley News. https://news.berkeley.edu/2015/01/27/nobel-laureate-and-laser-inventor-charles-townes-dies-at-99/. Läst 13 november 2020. 
  28. ^ ”Inventor of the Laser Dies”. Time. https://time.com/3687197/charles-townes-inventor-laser-dies-99/. Läst 12 november 2020. 
  29. ^ McFadden, Robert D. (28 januari 2015). ”Charles H. Townes, Who Paved Way for the Laser in Daily Life, Dies at 99 (Published 2015)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/01/29/us/charles-h-townes-physicist-who-helped-develop-lasers-dies-at-99.html. Läst 13 november 2020. 
  30. ^ Boyd, Robert (mars 2015). ”Charles H. Townes (1915–2015)” (på engelska). Nature 519 (7543): sid. 292. doi:10.1038/519292a. ISSN 1476-4687. PMID 25788091. 
  31. ^ Townes, Charles (2002). How the Laser Happened. Oxford University Press. ISBN 978-0195153767 
  32. ^ ”Laser inventor Charles Townes dies”. The Guardian. 29 januari 2015. https://www.theguardian.com/science/2015/jan/29/laser-inventor-charles-townes-dies. 
  33. ^ Chiao, R.; Garmire, E.; Townes, C. (1964). ”Self-Trapping of Optical Beams”. Physical Review Letters 13 (15): sid. 479–482. doi:10.1103/PhysRevLett.13.479. 
  34. ^ Schawlow, A.; Townes, C. (1958). ”Infrared and Optical Masers”. Physical Review 112 (6): sid. 1940–1949. doi:10.1103/PhysRev.112.1940. 
  35. ^ Autler, S.; Townes, C. (1955). ”Stark Effect in Rapidly Varying Fields”. Physical Review 100 (2): sid. 703–722. doi:10.1103/PhysRev.100.703. 
  36. ^ Danchi, W. C.; Bester, M.; Degiacomi, C. G.; Greenhill, L. J.; Townes, C. H. (1994). ”Characteristics of dust shells around 13 late-type stars”. The Astronomical Journal 107: sid. 1469. doi:10.1086/116960. 
  37. ^ ”The UC Berkeley Infrared Spatial Interferometer”. isi.ssl.berkeley.edu. U. C. Berkeley. 10 juni 2009. Arkiverad från originalet den 15 december 2007. https://web.archive.org/web/20071215183003/http://isi.ssl.berkeley.edu/. Läst 1 maj 2020. 
  38. ^ Solomon R. Guggenheim Museum, charles-h-townes, Charles H. Townes.[källa från Wikidata]
  39. ^ About the Comstock Prize in Physics, National Academy of Sciences, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  40. ^ läs online, corporate-awards.ieee.org .[källa från Wikidata]
  41. ^ läs online, aapt.org .[källa från Wikidata]
  42. ^ läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  43. ^ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
  44. ^ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  45. ^ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
  46. ^ The Nobel Prize in Physics 1964, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  47. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  48. ^ läs online, www.ieee.org .[källa från Wikidata]
  49. ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  50. ^ läs online, www.wilhelmexner.org .[källa från Wikidata]
  51. ^ läs online, acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
  52. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 356, läs online.[källa från Wikidata]
  53. ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
  54. ^ Earle K. Plyler Prize for Molecular Spectroscopy & Dynamics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  55. ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  56. ^ läs online, www1.villanova.edu .[källa från Wikidata]
  57. ^ läs online, spie.org .[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera