Catherine Cookson DBE, född 20 juni 1906 i South Shields, Tyne and Wear (i dåv. County Durham), död 11 juni 1998 i Newcastle-upon-Tyne, var en brittisk författare.

Catherine Cookson
FöddCatherine Ann Davies[1]
20 juni 1906[2][3][4]
South Shields ​eller ​Tyne Dock[1]
Död11 juni 1998[5][6][7] (91 år)
Newcastle upon Tyne
Andra namnCatherine Marchant[1], Katie McMullen och Catherine Cookson
Medborgare iStorbritannien
Sysselsättningförfattare[3]
Utmärkelser
Dame Commander av Brittiska imperieorden[1]
Redigera Wikidata

Cookson gav ut sin första roman, Kate Hannigan, år 1949. Hon kom att bli en av vår tids mest älskade och lästa författare. Hennes böcker, som ofta utspelas i lantlig miljö i norra England i slutet av 1800-talet, har sålts i över 100 miljoner exemplar världen över och översatts till ett tjugotal språk. Flera av hennes romaner har också blivit TV-serier, bl.a. Tilly Trotter. Bland hennes mest populära böcker kan nämnas Hjärtats val, Farväl Hamilton, Lång väg till lyckan, Ett ljus i mörkret och Kärlekens spel.

Som tecken på hennes erkännande upptogs Cookson 1986 som officer i Brittiska Imperieorden, OBE. Hon adlades 1993, då hon i samma orden upphöjdes till kommendör av 1 klass (Dame Commander).

Svenska översättningar redigera

Vuxenböcker redigera

(Översättning Britte-Marie Bergström och förlag Bonnier, om ej annat anges)

  • Vanessa (The round table) (översättning Ella Fallenius, 1969)
  • Glasjungfrun (The glass virgin) (översättning Gertrud Hemmel, 1971)
  • Ödets lekar (Feathers in the fire) (översättning Ingemar Forsström, Wahlström & Widstrand, 1972)
  • Huset på heden (The dwelling place) (översättning Else Lundgren, 1972)
  • Vit som en lilja (Pure as the lily) (översättning Henrik Nanne, Wahlström & Widstrand, 1973)
  • En vanlig hygglig kille (The nice bloke) (översättning Elsa Mossner, Semic, 1974)
  • Det onda arvet (The Mallen streak) (1974)
  • Armodets barn (Kate Hannigan) (översättning Marie Persson, Semic, 1974)
  • Sjätte budet (The garment) (översättning Elsa Mossner, Semic, 1974)
  • Barbara (The Mallen girl) (1975)
  • Förbannelsens år (The Mallen litter) (1976)
  • Ödets makt (The tide of life) (översättning Mia Grönblad, 1977)
  • Gökungen (The girl) (översättning Gertrud Hemmel, 1978)
  • Lyckan är som glas (The cinder path) (1979)
  • Tilly Trotter: kärlekens många ansikten (Tilly Trotter) (1980)
  • Tilly Trotter: kärlekens irrvägar (Tilly Trotter wed) (1981)
  • Tilly Trotter: kärlekens höst (Tilly Trotter widowed) (1982)
  • Gycklarens dotter (The whip) (1983)
  • Kärlekens dalar (The black velvet gown) (1985)
  • Hatets barn (A dinner of herbs) (1986)
  • Älvan (The moth) (1987)
  • Hjärtats val (The parson's daughter) (1988)
  • Ödets dotter (The cultured handmaiden) (1990)
  • Det svarta ljuset (The black candle) (1991)
  • Det bortglömda barnet (The Harrogate secret) (1992)
  • De utstötta (The Gillyvors) (1993)
  • Millie (The rag nymph) (1994)
  • Fågel utan vingar (The wingless bird) (1995)
  • Lång väg till lyckan (The tinker's girl) (1996)
  • Den besatta (The obsession) (1997)
  • I största hemlighet (The upstart) (1998)
  • Kärlekens spel (The desert crop) (1999)
  • Torsdagsvännen (The Thursday friend) (översättning Britt Arenander, 2000)
  • Kate Hannigans dotter (Kate Hannigan's girl) (översättning Margareta Järnebrand, 2001)
  • Ett ljus i mörkret (A house divided) (översättning Lisbet Holst, 2002)

Ungdomsböcker redigera

(Översättning Nina Lunabba och förlag B. Wahlström, om ej annat anges)

  • Polo, den lilla gruvponnyn (The nipper) (översättning Ulf Mårtensson, 1974)
  • Hamilton (Hamilton) (1988)
  • Farväl Hamilton (Goodbye Hamilton) (1988)
  • Harold (Harold) (1989)
  • Bill Bailey (Bill Bailey) (översättning Aina Larsson, 1990)
  • Bill Baileys värld (Bill Bailey's lot) (1991)
  • Bill Baileys dotter (Bill Bailey's daughter) (1992)

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 233.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, commons.wikimedia.org.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  4. ^ Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internet Movie Database, läst: 21 juli 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  7. ^ Internet Speculative Fiction Database, Catherine Cookson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]