Wikipedia

Cassiopeja

stjärnbild på norra stjärnhimlen
För den mytologiska Cassiopeja, se Kassiopeia.

Cassiopeja (latin: Cassiopeia) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen, där stjärnorna bildar något som liknar ett W. Cassiopeja är cirkumpolär sett från Sverige.[1][2][3] Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella astronomiska unionen.[4]

Cassiopeja
Cassiopeia
Lista över stjärnor i Cassiopeja
Latinskt namnCassiopeia
FörkortningCas
SymbologiKassiopeia
Rektascension1 h
Deklination+60°
Area598 grad² (25)
Huvudstjärnor5
Bayer/Flamsteedstjärnor53
Stjärnor med exoplaneter1
Stjärnor med skenbar magnitud < 35
Stjärnor närmare än 50 ljusår3
Ljusaste stjärnanAlfa Cassiopeiae (2,23m)
Närmaste stjärnanEta Cassiopeiae (19,4 lå)
Messierobjekt2
MeteorregnPerseiderna
Närliggande stjärnbilderCepheus
Ödlan
Andromeda
Perseus
Giraffen
Synlig vid latituder mellan +90° och −20°
Bäst synlig klockan 21:00 under november.

Historik redigera

Cassiopeja var en av de 48 konstellationerna, som listades av den antike astronomen Klaudios Ptolemaios i sitt samlingsverk Almagest.

Mytologi redigera

Kassiopeia (lat. Cassiopeia) var i grekisk mytologi maka till Kepheus (lat. Cepheus) och mor till Andromeda. Alla dessa tre har fått ge namn åt stjärnbilder.

Kassiopeia skröt om att hon och hennes dotter Andromeda båda var vackrare än Nereiderna, en grupp havsnymfer. Detta retade Poseidon som fäste Kassiopeia på himlavalvet och lät henne rotera runt polstjärnan så att hon skulle hänga upp och ner halva tiden.[5]

Stjärnor redigera

 
Stjärnbilden Cassiopeia som den kan ses med blotta ögat.

Cassiopeja är lätt att känna igen på sin tydliga W-form, en asterism som bildas av fem ljusstarka stjärnor. Från vänster till höger: Epsilon, Delta, Gamma, Alfa och Beta Cassiopeiae.[3][6]

  • γ - Gamma Cassiopeiae är en ljusblå underjätte och är för närvarande den ljusstarkaste stjärnan. Den är en eruptiv variabel som är prototypstjärna för Gamma Cassiopeiae-variabler. Dessa varierar oregelbundet i ljusstyrka. Gamma Cassiopeiae varierar mellan magnitud 2,20 och 3,40 och befinner sig för närvarande i sin ljusaste fas. På kinesiska heter stjärnan Tsih, vilket betyder “piskan”. Den har också fått smeknamnet Navi, av den amerikanske astronauten Virgil Ivan Grissom. Navi är Ivan baklänges. Stjärnan användes som referenspunkt vid astronauternas navigation.
  • α - Schedar (Alfa Cassiopeiae, Shedir) är en orange jätte av magnitud 2,24. Den misstänks variera något i ljusstyrka.
  • β - Caph (Beta Cassiopeiae) är en gulvit jätte och en Delta Scuti-variabel. Bland dessa är den näst ljusstarkast, efter Altair i Örnens stjärnbild. Dess genomsnittliga magnitud är 2,28. Caph är ett arabiskt namn och stjärnan har fler arabiska namn: al-Sanam al-Nakah och al-Kaff al-Khadib.
  • δ - Ruchbah (Delta Cassiopeiae) är en förmörkelsevariabel, en sorts dubbelstjärna, och varierar i ljusstyrka 2,68 – 2,74. Huvudstjärnan är en vit jätte. Delta Cassiopeiae kallas också Ksora.
  • ε - Segin (Epsilon Cassiopeiae) blåvit jätte av magnitud 3,35.

Mindre ljusstarka stjärnor är:

Djuprymdsobjekt redigera

 
Nebulosan NGC 281.

Det finns en hel del intressanta objekt i Cassiopeja. Här är några exempel.[6][3]

Stjärnhopar redigera

Galaxer redigera

Nebulosor redigera

Supernovor redigera

  • SN 1572 (B Cassiopeiae, Tycho Brahes supernova) var en supernova som var synlig för blotta ögat. Utbrottet skedde tidigt i november 1572 och upptäcktes oberoende av många personer.[8] Detta är en av de viktigaste händelserna i astronomins historia eftersom samtida astronomer insåg att stjärnhimlen inte var helt statisk. Tycho Brahe var långt ifrån den förste att observera utbrottet, men gjorde noggranna observationer och beskrev händelsen i sitt verk De Nova Stella (Den nya stjärnan).[9]
  • Cassiopeia A är näst efter solen den starkaste astronomiska radiokällan på jordens himmel. Det är en rest efter ett supernova som beräknas ha skett omkring 1667 men utbrottet observerades såvitt känt inte från jorden. Den är också den första radiokällan utanför solsystemet som upptäcktes 1947.

Landskapsstjärnbild redigera

Cassiopeja är också det svenska landskapet Skånes landskapsstjärnbild.

Referenser redigera

  1. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  2. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 24 januari 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Cassiopeia Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/cassiopeia-constellation/. Läst 24 januari 2014. 
  4. ^ http://www.iau.org/ The International Astronomical Union (IAU)
  5. ^ P.K. Chen, A Constellation Album: Stars and Mythology of the Night Sky, p. 82 (2007, ISBN 978-1-931559-38-6).
  6. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 340-341. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  7. ^ http://spider.seds.org/ngc/ngc.cgi?ngc+281 The Interactive NGC Catalog at SEDS
  8. ^ ”Blast From The Past: Astronomers Resurrect 16th-Century Supernova”. Science Daily. http://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081203133809.htm. Läst 12 september 2013. 
  9. ^ Så funkar rymden, Stuart Atkinson, 1990

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Cassiopeja.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cassiopeja&oldid=54453640”